Etikett: fotoblogg


  • GETTERÖN. PÅ TUR MED MIG SJÄLV.

     

    getterön

     

    Med allting som snurrar i huvudet numera var det väldigt skönt att sitta på en klippa, äta jordgubbar och läsa. Det gjorde mig mer gott än vad jag först trodde.


  • SALT VALNÖTSGLASS

    VALNÖTSGLASS

    Äntligen har jag kickat igång glassmaskinen igen. Det känns ju som att säsongen närmar sig med stormsteg och frysen gapar tom och varje frys kräver ju sin glass! Blir det för mycket så är det inte frysens storlek som är problemet utan då äter man på tok för lite!

    Det här är en ganska simpel glass (vanilj – recept finns här men uteslut citron) men dom sötsalta valnötterna gör hela upplevelsen komplett. I efterhand grämer jag mig lite att jag inte ”hottade” till den ytterligare med en salt karamellsås. För mycket sött? OJA! Som det ska vara!

    Kanderade valnötter – Gör som Ernst men piffa till det hela med en nypa flingsalt precis innan nötterna hamnar i ugnen istället för att tillsätta saltet i början. Krossa grovt och blanda i glassmeten i slutet innan den ska in i frysen.

     


  • ÄLSKADE VÅR

    vårkänslor

    När själar mår bra.

    (jag har gjort glass igen – KORS I TAKET – jag ska bara lyckas komma på hur jag vill få dom att posera på bild)


  • VEGETARISK PASTA

    vegetarisk pasta

    Jag känner mig som en nybörjare med både kamera och matlagning. Det står helt still och helt plötsligt har jag på något sätt glömt av hur photoshop fungerar och kamerans inställningar ska vi inte ens prata om. Jag är helt nollad men det är bara att nöta på, det lossnar väl vad det lider. När jag startade upp Photoshop efter min ofrivilliga bloggvila så hade det helt ändrat utseende på något vis. Mycket märkligt. (tjurade och vrålade på mannen min och vips så såg det ut som det gjorde sist jag använde det) Det lönar sig att tjura!

    Imorgon är det Sahlgrenska som ska föräras med ett besök igen. Många turer blir det. Det ska inte vara lätt det här med att göra barn. Jag har ju i hela mitt liv trott att barn blir till hemma, i en säng (eller på nån annan slumpad plats som man finner nöjsam för stunden) när man är ensamma tillsammans men så är det tydligen inte. Att göra barn kräver både det ena och det andra och en mängd människor måste kopplas in. En ”assisterad befruktning” som dom så fint kallar det. Jag hade gärna sluppit hela den här karusellen men skum i luvan som jag är så tycker jag ändå att det är lite intressant och spännande med undantag för alla resor till Göteborg för dom HATAR jag! Det finns inget intressant eller spännande på vägen mellan Gällstad och Göteborg. INGENTING!

    (mer …)


  • RABARBERBRÖD

    rabarberbröd

    Äntligen har dom kommit, dom där sura (nu är dom inte så sura men kommer bli) men ack så goda rackarna. Rabarber! Bladen är alldeles skrynkliga och stjälkarna smala och späda. Precis som dom ska vara!

    Rabarber för mig är väldigt mycket barndom och det påminner mig om när vi var ”tuffa” och smög in i trädgårdar och knyckte åt oss en hel drös med stjälkar. Egentligen gick dom ju inte att äta pga alldeles för sura för barnsliga magar men det var ändå nåt speciellt att tugga och försöka hålla masken. En hade ju ändå varit lite fräsig och gjort något förbjudet. Idag kan jag önska att barn skulle försöka smyga sig in i trädgården. Det hade varit lite underhållning faktiskt men tyvärr lär det nog inte hända. Gör man inte så idag?

    Jag har haft en enveten inflammation i min axel och arm, i biceps och bicepssenan för att vara mer exakt. Jag tror aldrig att jag har upplevt den smärtan någonsin förr. I tre veckor har det gjort ont men jag har inte tänkt så mycket på det mer än att jag kanske hade sträckt mig. I slutet på förra veckan insåg jag att så var nog inte fallet. Att sova på nätterna var bara att drömma om. Hur jag än låg, satt, stod så gjorde det så inibänken ont. Då började det gro i knoppen att det var nåt helt annat än en sträckning eller en nerv i kläm och jag fick uppsöka farbror doktorn. Axeln hade då svullnat upp och det gick inte ens att röra den med en strykning utan att jag hoppade högt. Fy, då var jag inte lika stöddig som när jag pallade rabarber. Nåväl, medicin och vila ordinerades och nu sitter jag här nästan helt värkfri och axeln har återfått sin form och rörlighet och nätterna börjar återigen att fungera dvs min man får sova utan att jag ropar, grinar och suckar.  Alla vann på det där läkarbesöket. Whaaay!

    Rabarberbröd? Klicka på länken.

    Flerrecept med rabarber:

    Rabarbermuffins med vaniljkrämsfyllning

    Sommarjuice

    Isglass

    Rabarber i glas

    Sommarmaräng

    Rabarberglass

    Rabarbersirap

    Rabarberpaj
    (mer …)


  • ATT VIKA SIG

    jordgubbe

    Nu ger jag upp. Min högst ofrivilliga vila är över för denna gången. Fyra veckor var det jag klarade. Det har varit svårt men eftersom jag varit i en situation där jag inte har velat utsätta mig för några som helst frestelser så har jag varit tvungen. Nu skiter jag i det och låter mig igen frestas. Jag får helt enkelt bita ihop och visa att jag har den där karaktären som jag vet finns! (jag går på strikt diet sen 3,5 vecka tillbaka och därför är min kyl och frys helt tom med undantag för senap, ketchup och rapsolja – typ)

    Jordgubbar, det var dom som fick mig på fall. Jag köpte dom för att få nånting sött och gott att tugga på medan mannen min valde nånting helt annat snaskigt att smäcka i sig. OBS! Det får han gärna göra, det här gäller mig och inte honom. Han hjälper mig på så många andra sätt.

    Nåväl, tanken var att jag skulle börja fotografera och blogga igen runt midsommar men som synes så blir det inte så. Jag fixar inte att vara utan min allra bästa vän – kameran. Den är ju lite av min livlina, min ångestmedicin. Jag har insett att jag utan den inte fungerar som jag ska. Jag är vresig, trött och tjurig på allt och alla. Det skriker i öronen och huvudet! Sån vill jag inte vara så då var det bara att plocka fram den igen. Det var så längesen att jag glömt var jag lagt den när jag i morse fick upp ångan men efter lite fundering så slog det mig var jag hade gömt den rackaren.

    Nu kör vi, eller i alla fall jag!

    Puss

     


  • VITLÖKSBAGUETTER

    vitlöksbaguett

    Det här enligt Jan Hedhs recept på manitoba creampåsen. Väldigt enkelt och väldigt gott. Jag kan tydligen inte få för mycket av vitlök och manitoba är faktiskt det enda jag bakar bröd med. Det misslyckas typ aldrig!

    På grund av lite förändringar i familjen och livet i stort så kommer bloggen inte att innehålla så mycket mat dom närmsta veckorna men jag hoppas att jag kommer att vara tillbaka i fullt blås fram till sommaren. Tills dess blir det troligtvis lite upprepningar och annat krafs som kanske kan vara intressant för någon och totalt ointressant för någon annan. Jag hoppas att du har överseende och vill stanna kvar här hos mig ändå. Inte min mening att vara kryptisk men jag vill bara upplysa om varför det duggar en hel del glesare med det ätbara.

    Ta hand om dig. I sommar rockar vi hårt igen!


  • HONUNGSKAKA

    honungskaka

    Godmorgon fina du! Åt du några våfflor igår?

    Här slogs ögonen upp redan 05.30 och en halvtimme senare gav jag mig och traskade upp. Svinkallt men ändå ljust, det är nåt visst med det också. Nästa vecka blir det ju lite mörkare på mornarna igen men det är ju bara för en kort stund. Snart är det ljust nästan dygnet runt!

    Jag kickade igång kaminen och eftersom det var såpass svinkallt så åkte jeans och tjocktröja på direkt. ”Oj, finklädd alla redan?!” var mannens  första fråga när han kom upp några minuter senare. Det säger en del om hur jag brukar vara klädd hemmavid tom jeans och vanlig hederlig stickad tröja är ”finklädd”. Borde jag bli rädd?

    Eftersom tiden var på min sida denna morgon så fick jag lust (kors i taket) att fotografera lite. Det låg en honungskaka på kökbänken och väntade på att fastna på bild. Jag har ju, som nog många märker, inte längre samma lust att jobba med kameran. Den blir mest liggande även om jag i stort sett har något att fotografera varje dag. Jag försöker på nåt sätt vänta ut mig själv men resultatet blir oftast att när jag väl får den där lilla lilla lusten att skjuta av en bild eller två så har någon ätit upp det eller så är det på väg ut genom dörren på alldeles egen hand. Det som låg där i morse var en honungskaka så det vara bara att sätta igång och tänka sig, det fastnade på bild denna gången också!

    Nu ska jag åka till veterinären! Tjing!


  • GLASSTÅRTA – BLÅBÄR & MINTCHOKLAD

    glasstårta

     

    Igår hade jag bara sötsaker i huvudet. Inte bokstavligen kanske men jag ville ha allting som var åt det sötaste hållet. Glass cirkulerade en hel del trots att jag inte längre kan äta det pga att jag dumpar bara av att se på den men det kunde inte hjälpas, glass skulle det bli och glass blev det. En chokladglass med pepparmint och after eight (lakritssirap är utbytt mot after eight). Marängen blev smaksatt med blåbär. Här är den saken som fick mig att gå i däck fullständigt för att jag hade bestämt mig för att jag visst skulle klara av att äta det. Det gjorde jag inte! Puh. Det var en kämpig eftermiddag, minst sagt. Glass är och förblir ett big no no för mig och min mage. Till nästa gång ska jag ha lärt mig det.

    Vad man ska tänka på när man fotograferar glass är att glassen smälter och därför bör man ha själva omgivningen preparerad och klar. Här kan man tydligt se att jag dragit ut för mycket på tiden och tänkt och ändrat på tok för länge men nu ska vi inte hänga upp oss på småsakerna. Blåbär och mint – TESTA!

    Marängerna är av den italienska varianten och dom har fått några droppar av både blåbärsarom och blå hushållsfärg.


  • SERVERINGSFÖRSLAG. PULLED CHICKEN & PASTA.

    pulled chicken II

    Den här pastarätten är gjord på det såsiga som blev kvar efter pulled chicken som jag skrev om i föregående inlägg. Det blir en fantastisk tomatsås med så mycket smak eftersom allt bacon har blivit rejält mjukt. Låt det puttra ihop sig ordentligt och röra ihop det med valfri pasta. Ett ypperligt sätt att få mycket av lite.

    Jag funderar ofta över serveringsförslag då jag lätt tröttnar på vanliga hederliga tallrikar. Nu när jag hittat stora ”franska marmeladglas”  på så fick jag igång fantasin och resultatet blev jag väldigt nöjd med. Förr om åren letade jag som en tok efter just dom här burkarna men det var ingen lätt uppgift. Nu finns dom lite överallt, i alla möjliga storlekar och just dessa stora var jag helt ovetande om men hittade dom på Zalando och min lycka blev lite av vad man kan kalla total medan min make kände mest ”menåh, ännu mer brukar i skåpen! Suck!”  Men alltså, man kan få för mycket burkar egentligen? Snart är det ju dessutom sylta- och saftasäsong och att stå utan burkar då skulle ju vara en katastrof!