En fotografisk matblogg
På måndag (3 oktober) startar en auktion på Tradera. En bild tillägnad våra bröst kommer att auktioneras ut till förmån för Bröstcancerfonden. Auktionen kommer att pågå i två veckor.
Bilden är inramad i en enkel vit ram med passepartout. Storlek på bilden är 30*40 cm (Ramen 52*42 cm). Signerad. Allt går oavkortat till Bröstcancerfonden. Naturligtvis kommer jag att visa en print på inbetalningen då den är gjord.
Hjälp mig att hjälpa!
Jag mår så bra i höstrusk. Det är mörkt, ruggigt och kallt. Luften är hög och frisk. Då är det riktigt skönt att andas. När Mats kom hem från jobbet så svidade vi om till promenadstassen och gav oss ut på dryga timmens promenad. Underbart på precis alla sätt. Vi går ungefär lika länge varje dag men vi brukar ta just den timmen lite senare på kvällen men idag var det verkligen synd att gå miste om den sköna höstsolen.
Det är inget nytt under solen men när hösten kommer så ska sopporna och grytorna fram. Det är en regel! Soppa smakar aldrig så bra som den gör på hösten, speciellt när mörkret börjat lägga sig en smula och graderna har trippat lite längre ner. Är man dessutom nypromenerad och lite mör i kroppen blir det om möjligt ännu bättre.
Har du någon favorit som du serverar i soppskålen?
I morgon är det dags för veckans vägning igen. Jag tjuvade lite idag och det ser bra ut. Förhoppningsvis så är det två kilo mindre sen förra veckan. Kollektiv tumhållning? Ja tack!
(mer …)
Nu kommer det bli så där vansinnigt enkelt igen. Snabbmat när den är som allra, allra bäst. Det smakar precis som det ska och det är så långt från tråkigt som det bara är möjligt. Servera den på veckans obligatoriska pastadag. Har ni fler än en pastadag så gör det absolut ingenting. Tortellini går att få med alla möjliga olika fyllningar. Vill man, eller kan man kanske är mer rätt, göra sin egen tortellini är det ju inget att diskutera längre. Sätt sprutt på fantasin och fyll med dom med glädje. Jag fuskade och köpte färdiga, sånt där hemskt halvfabrikat ni vet. Men vet ni vad? Det är tillåtet, bara för att det inte är gjort från grunden i ditt eget kök så betyder det inte att det är sämre eller smakar mindre. Man gör helt och hållet som man vill, det är det som är tjusningen.
Ugnsgrönsakerna med sina syrliga men ändå söta tomater och den krispiga löken tillsammans med zucchini blev så fantastiskt gott. Vill man så kan man med fördel ringla över en god olivolja vid servering. Det gör det om möjligt ännu bättre. Jag hade en dressing till som är gjord på solmogna tomater och basilika. Det var inte alls tokigt. Fint!
I helgen har jag och min lille, goe make varit på en minisemester till Helsingborg. Det var ordentligt välbehövligt. Det är inte ofta vi ger oss iväg och släpper allt vad Gällstad, hus och djur betyder. Det har varit en påfrestande höst på alla sätt så därför var denna trippen det bästa vi kunde göra. Vi låste in en hushundkattvakt i huset och drog iväg i fredags. På lördagen var vi över en tur till Helsingör, åt en pizza (en pizza är inte längre en pizza utan det är en slice men jag vill inte vara sämre än alla andra) och sen tog vi båten tillbaka hem igen. Alldeles lagom. Det var lite för mycket folk för min smak så därför blev turen lite kortare än vad vi hade tänkt. Tinnitus och meniere störde till det en smula. Jag är glad för det lilla. På kvällen var det releasefest tillsammans med dom som står bakom Inzpira Magazine, magazinet som jag fotograferar lite för. Många trevliga möten. Söndagen var det pysselmässa och hemresa med stopp i Båstad. Byn där dom handlar på Ica i morgonrock och badtofflor. Jag fick tyvärr inte se någon som kunde bekräfta min fördom. Bättre lycka nästa gång.
Detta med minisemester ska jag absolut praktisera lite oftare. Det gjorde mig gott även om jag joddlade och kvittrade när jag i går eftermiddag kom hem och gick in genom dörren in till vårt älskade lilla hus ute i skogen där ingenting kan störa. Den riktigt stora tjusningen med att åka bort är att få komma hem igen. Hemma!
Är dom inte ljuvliga? Mina färgglada små ”gummor” i vinterskrud. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag kunde inte låta bli, ville inte slita mig. Dom förtjänar ett alldeles eget inlägg. Dom hör troligtvis vintern till men det är på tok för mycket kärlek inblandat. Jag menar, jag ställer ju inte in maken i tvättstugan för att han har shorts på sig i januari?En alldeles korrekt jämförelse. Tycker jag.
Det finns två till i butiken som gärna får flytta med, jag suger just nu på den karamellen. Det där var en lögn för det finns ingen karamell utan jag försöker intala han den där som kanske förtjänar att stå i tvättstugan i januari endast iklädd shorts. Jag vill få honom att förstå att jag BEHÖVER dom andra två också. För att överleva. Faktiskt.
Jag är kär!
Jag har trillat dit. Rejält. Nektariner i ugnen är grejen. Lite hårt, lite mjukt, lite surt, lite sött. Vad mer behöver man egentligen? Där är ju allt som behövs för att få kroppen att fungera en hel dag. Min typ av dessert helt klart. Eller frukost och för den delen om man är lagd åt det hållet. Finfint för kropp och själ.
Jag började dregla över bakade nektariner redan i måndags då jag fick se ett recept med tillhörande bild hos Lisa, Matälskare på Taffel. Jag har dock fuskat och struntat i rom men jag tror inte att det var något fel i det alls. Kanske en skvätt rom hade fått mig att joddla? Spriten får jag ta en fredag för hur skulle det se ut med alkohol en vardag? Åh, du hemska tanke. Alkoholen byttes mot vaniljglass och hallon. Den rejäla fyllan uteblev.
Dagens outfit visas i skeden. Topp, båthals. Vit/ceris-randig. H&M. 49,50:- på rea
Marmelad på frysta jordgubbar är omöjligt. Det blir bara sylt. Är man dessutom lika genomtänkt som mig så skvätter man i lite champagne i hela härligheten och direkt så är man snudd på att få saft istället. Marmelad till sylt till saft. Om man bortser från det klantiga så blir det faktiskt väldigt, väldigt gott. Champagnesmaken vet jag inte riktigt vart den blir av men bara vetskapen om att det är just skumpa i marmeladen, eller sylten, gör att mitt lillfinger pekar rakt upp när jag tar en tugga från biscottin. Det gäller att sätta glamour på vardagen. Jordgubbar och champagne i frukostmüslin. Fint ska det vara!
Att göra egen sylt är inte svårt, det är bara att blanda ner precis vad man känner för. Det är enbart fantasin som sätter gränserna. Har du några slattar av olika bär i frysen så hysta ner det i en kastrull med lite syltsocker och du har snart en alldeles perfekt sylt till pannkakorna, frukostfilen eller glassen. Smält i lite choklad i hallonsylten och det blir en fantastisk smakupplevelse för alla inblandade. Våga vara lite galen men tänk på att det måste låta gott ihop. Få inte knäppen fullständigt. Ett typexempel på knäpp modell grande är min man, han har fått för sig att wienerbröd ska micras med ost. Smaka på orden, låter det verkligen gott?! I de svåraste tiderna prövas kärleken, det är en sak som är säker.
Nu kanske någon tycker att det är onödigt att öppna en flaska skumpa för att enbart ta 1 dl ur flaskan men det är det inte. Det kommer bli den roligaste marmelad/sylttillverkningen ni någonsin har haft. En skvätt i kastrullen och en större skvätt i glaset. Bjud in en väninna på syltkokning vettja. Ta en jordgubbe också så är festen i gång på riktigt. Som sagt – glamour i vardagen.
Nu är det lunchtimme och jag ska verkligen ha glamour. En matlåda från min käre far lämnades just. En gammal låda med prislapp och innehållsförteckning kvar från nån rea på färdigmat (kalkonkorv med tysk potatissallad från Citygross – 25:-). I lådan ligger det nu istället potatismos och ugnsfalukorv. Det är glamour så det visslar om det. Mer glamourigt än så blir det inte. Mätt kommer jag bli och tacksam det är jag.
Vill du trassla in tungan och vara lite märkvärdig så ska du använda ordet Plommonclafouti om du vill undvika det så är mitt tips att istället säga plommonomelett med mandel för det är vad det är eller en ostkaka utan ost. Det är slående likt. Äggkaka fungerar också. Jag har aldrig förr hört talas om clafouti men nån gång ska ju vara den första. Jag tänker aldrig ge mig på att försöka uttala det, inte där det finns hörande i alla fall. Receptet är från Leila Lindholms A piece of cake.
Syrliga plommon möter sött. Serverat med vaniljsås så blev det faktiskt en bra lördagsfika. Väldigt enkelt var det att göra också, så skulle du få spontanbesök och står utan något att bjuda på är detta perfekt. Förutsatt att du har alla ingredienserna hemma men det kniper jag tyst om för då är det inte längre lika enkelt och fiffigt.
Lördag är det, hela dagen. Det är lite småkyligt och jag har traskat med raggsockarna på hela dagen. Nu när även mörkret börjar komma så har vi tänt upp ljusen, fönsterlamporna och kaminen. Jag kan helt klart må sämre. En dag som snart avslutas i soffan, framför projektorn som kommer att visa vampyrerna i Bon Temps. En kväll helt i min smak.
Här sitter jag. När jag borde göra annat. I vanlig ordning hamnar jag på Google och ”gugglar” bilder. Det finns så många fotografier som jag önskar att jag hade fått skjuta av. Här är en. Jag älskar hela bilden. Den är snygg på precis alla sätt. Kontrasterna. Ljuset. Färgerna. Uttrycket. Bruset. I just LOVE it! Så mycket att jag blev så där fånigt internationell.
Ha en skön fredag alla.
Det blev inga -1,7 kg. Det blev ”bara” -0,5. Inget som gör mig ledsen alls, snarare tvärtom. Det är bra, då hinner både jag och kroppen med. Jag tar resten till nästa vecka istället. Då är det även dags för första kontakten efter operationen på Sophiahemmet. Då vill dom ha lite mått, vikt och humör. Bra att dom inte släpper oss opererade vind för våg utan ser till att hålla lite koll.
Nåväl, nu pratar vi mat istället. Lunch. Vår kyl behövde sig en rejäl genomgång och resultatet av det blev en fantastiskt god lunch. Inte den nyttigaste men vad gör väl det när det bara är 1,5 dl mat på tallriken? Serveras det till ett gäng gastric bypass-opererade räcker det till 10-12 stycken men har de runt matbordet fortfarande sin magsäck kvar så är det nog bara 4-6 det räcker till. Rejält med mat är det i alla fall.
Kort och gott. Det är såhär en kylskåpsrensning ska vara. Mycket mat. Enkelt till tusen och man slipper att slänga mat som inom någon dag kommer vara helt kasserad.
Är receptet svårt att läsa så tryck på bilden, då borde det bli större. I brist på syssla så visas receptet på detta otydliga, kanske helt obegripliga sätt.
Nu ska jag ta min huvudvärk och lägga mig på sängen. Förhoppningsvis så slår jag ihjäl både huvudvärken och några timmar. Kan jag ha sån tur?
Jag trodde mig kunna varje kvadratcentimeter av vår trädgård men ack vad jag bedrog mig. Idag såg jag små, väldigt få dock, nypon. Alldeles röda och vackra. Precis vid grinden fanns dom dessutom. Alla 5 nypon. FEM. Lyckas jag få ihop ett litet men gudaljuvligt te om jag torkar dom?
Nästa år kanske jag kan få en nästan dubbelt så stor skörd. Då ska jag festa till det med en deciliter nyponsoppa. Den som väntar på något gott väntar som bekant alltid för länge.
I morgon är det onsdag och återigen dags för vägning. Jag önskar så att jag kunde tappat 1,7 kg sen förra veckan. Vi kan väl göra så att vi utövar någon form av kollektiv tumhållning tills i morgon bitti? Håller ni riktigt hårt så kanske jag har turen att jag inte behöver ge mig ut på kvällens promenad för att lyckas. Det regnar verkligen katter och hundar här i Gällstad och det blåser så även klump som jag känner hur jag lättar. Fast det är ju klart, jag är ju snudd på fjädervikt numera.