Etikett: mat


  • GRÖN SMOOTHIE

    grön smoothie

    Frisk, söt och krämig och helt omöjlig att inte tycka om. Mixat tillsammans med en lite vaniljkvarg och en skvätt vatten fick det här agera min lunch igår. Snabbt och enkelt vilket betydde att jag behövde inte vara ifrån OS-soffan speciellt länge.

    Banan och avocado är en kombination som jag fastnat ordentligt för. Att bara mosa ihop dom två är fantastiskt gott. Det låter helmärkligt, jag vet, och jag har ingen aning om det är mig det är fel på eller om det faktiskt finns någon mer som uppskattar det. Är du en av dom?

    Några fler varianter:

    Kiwi, lime & passion

    Frukost

    Lingon & apelsin

    Blåbärsshake

    Banan & mango

    Hallon

    Jordgubb & mango

     


  • OMELETT MED SALAMI & MOZZARELLA.

    omelett
    Det här är min typ av lunch det. Jag fullkomligt älskar att fixa till sådan här mat. Jag har ingen plan, kikar in i kylen och ser efter vad som kan tänkas sjunga på sista versen. Det får liksom bli vad det blir och idag blev det en ugnsomelett med pepparsalami och mozzarella som i sin tur blev toppad med lök, tomat och selleri som fått stå på spisen på svag värme under några timmar på förmiddagen. Oförskämt enkelt och alldeles toppen eftersom det är så billigt att man kan unna sig ett par timmar med shopping. Eller hur? Den matematiken förstår väl alla?!

    Från mat till inte mat. Igår fäste den första fästingen. Tyvärr valde den att fästa sig på mig. Två hundar, tre katter och en man finns det även i den här familjen. På MIG?! Så, nu kan man väl säga att det är vår och sånt där krafs på riktigt. Något annat som ska fästa är en sån där simmare. Ni vet dom där simmarna som männen går och bär på. En sån räcker och den ska sätta sig på ägget och helt till skillnad från fästande fästing som fick mig lite småäcklad hade jag jublat. I eftermiddag ska det föras telefonmöte med vår doktor för att se hur vi ska gå vidare i vår kamp med att bli gravida. Vad blir liksom nästa steg? För den som är nyfiken alltså.

    (mer …)


  • PASTA MED SKALDJUR


    Kräftorna har börjat trilla in i de svenska hushållen. Kräftskivorna slår som spön i backen. Det ska sörplas, nubbas och ätas västerbottenostpaj så vi överlever till nästa år. Personligen så är jag inte så mycket för det där med att sörpla och skala kräftstjärtar tills fingrarna värker, jag vill hellre ha dom tillredda tillsammans med annat. Då smakar det mer och jag tycker att jag får ut med av det hela plus att jag känner mig mättare och det luktar inte lika illa om fingrarna, under förutsättningen att man sätter någon annan på att skala dom röda små rackarna.

    Havskräftor tycker jag är bättre än insjökräftorna men det är ju en smaksak. Kräftvarianten smakar mer och är inte lika ”söta”. Det ska vara salt, nästan så salt att tungan krullar sig. Då är dom perfekta.

    Jag har kokat kräftor en endaste gång i mitt liv och det var för några år sedan (10-12 år) då min papps kom hem med två stora hinkar färska, levande kräftor. Han sa åt mig att koka dom och jag hade inte en endaste aning om hur man skulle göra men tydligen skulle det vara ”så enkelt!” och ”det kan varenda levande varelse!” och med det sagt så gick min papps iväg och där stod jag med kräftorna, dillkronor, salt och en gryta full med vatten. Det är nu det hemska kommer och det som skulle vara avgörande för att jag skulle hoppa över att äta dom. Mitt dåliga samvete var brutalt och jag led mig genom flera dagar efteråt medan andra gladeligen skrattade, hånade och tyckte det var en smula underhållande.

    Jag ställde grytan på spisen och satte på plattan. La i dill och hällde i massa salt varpå jag började lägga i kräftorna EN OCH EN i det kalla vattnet. Man kan säga att jag pinade  ihjäl dom stackars kräftorna genom att packa dom tillsammans under tiden som vattnet hettades upp. Jag fattade ju naturligtvis inte att vattnet skulle koka upp först. Helidiotiskt egentligen men jag hade aldrig gjort det och jag hade aldrig varit med när någon annan gjorde det heller. Mitt sunda förnuft hade semester den dagen och det fick  både jag och kräftorna lida för. Jag som inte ens kan slå ihjäl en fluga, mygga eller något annat levande hade ihjäl, i runda slängar, 100 stackars kräftor som inget ont hade gjort utan endast plockats upp för att vi skulle få njuta. Hemskt! Det är enda gången jag kokat kräftor och jag menar varenda ord – Jag kommer aldrig mer att göra det igen även om jag vet nu hur man ska göra! Förlåt mig!

    Kräftpasta var det ja. En pasta med kräftor som jag hoppas har lagts i kokande vatten och inte plågats ihjäl på samma sätt. Kräftorna som jag använt mig av kommer från nån sjö i Kina och jag kan inte riktigt säga att det var dom godaste jag ätit men de levererades hem till mig i en påse och jag hade inte hjärta att slänga så jag satte maken i arbete med att skala kräftstjärtarna och sedan fortsatte jag med resten.

    I pastan gjorde dom sitt och det gjorde dom bra!

    (mer …)


  • JUST NU

    Makens semester
    Instagram
    Maten
    Hpnotiq
    Vi gör ingenting. Vi har gett våra kameror en välbehövlig semester. Vi fotograferar med telefonerna och leker med instagram. Vi dricker ohyggligt gott och vi äter ännu godare. Årets bästa upptäckt är helt klart rökta räkor. Har du tillgång till det – ÄT och NJUT! Samma gäller för Hpnotiq. Det blir inte godare än så.


  • PASTA ALÁ LADY OCH LUFSEN


    Vi har varit helt utan ström idag fram till lunch. Allt var i stort sett urladdat. Datorns batteri sjöng på sista versen och iFånen likaså. Jag som är helt beroende av min telefon började känna av paniken när jag såg procenten minskade. Hur ska jag klara av dagen om jag inte får ha tillgång till Google?! Mitt beroende av Google är lika stort som för telefonen. Eller nä, det är större! Kan jag inte googla vet jag inte vad jag ska göra. Jag söker så mycket, på allt möjligt, hela dagarna och det är när jag inte har telefonen OCH google i närheten som jag inser hur illa det är. Vattenfall behagade rädda mig genom att kicka igång strömmen lagom tills att svettpärlorna hade börjat tränga fram i pannan. Puh!

    Hi! My name is Helena and I am addicted to Google.

    Nu är allt som vanligt igen. Batterierna laddas och jag har lugnt förpassat mig till fine-stolen med datorn och tagit med en cappuccino samt kickat igång Photoshop. Jag kan andas igen.  Ordningen återställd.

    Lady-och-Lufsen-pasta kan inte ha undgått någon, eller? Spagetti med köttbullar i tomatsås. Det är fina fisken det. I min variant är köttbullarna spetsade med en hel del chili, vitlök och pesto, vilket hade fått Lufsen att skjuta bakut där mitt i romantiken. Troligtvis hade han även roffat åt sig varenda tänkbara köttbulle innan han fått rusa ut till närmsta buske. Nu är inte jag varken Lady eller Lufsen så jag sög åt mig alla köttbullar jag hann med innan Mats ens hann reagera. Nåja, några fick han allt. Vi har levt så länge tillsammans nu att dela med sig är helt uteslutet. Min psykolog sa en gång att jag måste lära mig att vara egoist. Jag praktiserar det stenhårt!

    GE MIG!

    (mer …)


  • HET. HETARE. HETAST.

    Glenn Strömberg har idag lärt mig något nytt nämligen fattigmansparmesan. Jag har aldrig någonsin hört talas om någon sådan och skulle jag ha gjort det så hade jag aldrig trott att det skulle vara ströbröd som var grunden till det utan helt enkelt trott att det var någon billigare variant på en annan typ av ost. Så ost det är det inte utan det är kort och gott ströbröd som stekts i olivolja och salt. Tänk vad mycket man kan lära sig här i världen. Fattigmansparmesanen gjorde mig rik.


    En enkel pasta blev helt plötsligt lite mer spännande. I och för sig var pastan spännande så det räckte och blev över. Hett så in i vassen! Jag är inte så mycket för het mat så egentligen skulle jag ju hoppat över just detta receptet men det var alldeles för enkelt för att motstå. Snabba och fina luncher är väldigt uppskattat.  Kanske skulle jag varit lite mer försiktig med den torkade chilin men man lever ju bara en gång och då är det bäst att göra det rejält. Hettan har lagt sig och svettpärlorna i pannan har torkat ut. Livet har så sakteliga börjat återgå till det normala eller åtminstone till så som det var innan lunchen.

    Vill du inte ha det så hett så är mitt råd – skippa chiliflakes och den strimlade, råa chilifrukten. Tänker man till en smula innan så förstår man att det där ska man inte ha i om man är lite mesig med stark mat. Jag tänker väldigt sällan efter före och gör jag det så är det en väldigt liten, liten smula. Det blir roligare så eller ja, bra mycket svettigare blir det i alla fall.

    Hetaste matlådan finns på Mats jobb i morgon. Beware!

    (mer …)


  • HAMILTON, DIN MÖRT!

    Kanske är det någon form av helgerån att steka rökt fårfiol? Om det är det så tänker jag inte be om ursäkt för det. Bra mat ber man aldrig om ursäkt för. Aldrig! Det råkade på något sätt bli en röktfårfiolscarbonara modell falsk med grädde. Alltså egentligen inte alls en carbonara men har man stekt rökt fårfiol kan man lika gärna gå hela vägen. Det blir så bra så!

    Idag har vi biljetter till nya Hamilton men av någon konstig anledning så är jag inte alls sugen på att gå på bio. Jag vill vara hemma. Duka upp antipasto tills jag storknar, knôka ner mig i soffan med täcke, kudde och make, starta vår egen bio och bara tryna. Det var så längesen som vi hade en ”hemmafredagskväll” så det skulle vara otroligt skönt. Tyvärr är ju biljetterna redan betalda, visserligen bara 190 spänn men ändå. Hamilton finns ju kvar men gör antipastin det? Det handlar om prioriteringar här. Viktiga saker!

    Antipasto i lugn och ro och en film (vi skulle kunna säga Dirty Dancing eller hur Mats?) hemma i skönaste soffan eller Hamilton i en biosalong i en stol med alldeles för lite benutrymme tillsammans med alldeles för många smackande människor? (Trots att jag är hörselskadad och knappt hör det någon säger som sitter jämte mig så lyckas jag av någon mycket märklig anledning höra när någon smackar. Hur irriterande? Jag vill kölhala!)Det är frågan. Hur skulle du göra?
    Fårfiolspasta med vitlökskrutonger var det ja. Följ länken.

    (mer …)


  • VATTEN. HELA RUD ÄR FYLLT AV VATTEN!

    Helt slut efter dagens stora händelse. Så slut att jag länkar till det jag skrivit om det från Facebook.

    Vi har sedan en tid tillbaka problem med ett läckande hus. Det tar in vatten i källaren och det läcker in i köket. Vi bor i ett durkslag kan man säga. Vi väntar på takläggare men man får ha bra tur om de kommer när det är sagt. Idag kunde dock ingen takläggare hjälpa mig. Ingen kunde hjälpa mig alls och ingen kunde jag skylla på heller. Otur!

    Innan hela kaoset så hann jag få ihop en äppelkaka och en butterscotchsås (kolasås fungerar också). Perfekt till mig en dag som denna. Jag har ingen ork kvar. Puh!

    Nu ska jag ta igen all förlorad energi. John Blund får ta över.

    Butterscotch fungerar inte bara till äppelkaka utan även till glass, andra typer av kakor, muffins eller bara som den är på en sked. Du väljer!

    Inlägg 8 – Blogg100

    (mer …)


  • HELGEN SOM FÖRSVANN

    En lördag i bil. En HEL lördag i bil.

    kl. 9.00 BLT Trekvartsmacka på Statoil  – Sunkig. För kall. För mättande.
    kl. 14.00 Underdelen på en Big Mac samt några frittar – Underdelen går inte att klaga på. Me älskar underdelen. Frittarna sladdriga.
    kl 20.00Tre tuggor på en Max-burgare – Gott. PUH! Mätt!  (enda gången under dagen som jag var ledsen över min ”obefintliga” magsäck)

    En kavalkad av goda smaker. Eller inte. Inte alls faktiskt.

    Tur att gårdagen är över. I morgon blir det riktig mat igen.

    Snart är det handboll. En lång väntan är över! Tyvärr saknas Källman men man kan inte få allt.


  • FRÅN MIG TILL DIG!


    Med dessa utländska ord vill jag önska er alla en riktigt god jul med allt vad det innebär. Ta hand om varandra, vart ni än i världen är,  och må väl!

    Grattis till evamar, Karin, Anna, Alexandra  Eriksson, Görel & Helene – Ni får alla en Calender for a cause. Maila mig er adress så kommer det en kalender med posten – info@helenaljunggren.com. God Jul!