Etikett: promenad


  • KÖRSBÄRSGRÖT

    körsbärsgröt

    Jag lyckades ta mig ut på en promenad och gå hela rundan utan att trilla av varken vind eller yrsel. Varje gång jag klarar av en promenad på egen hand blir jag så barnsligt stolt eftersom jag allt som oftast alltid vill ha någon med mig eller iaf på sms-avstånd pga den där fruktansvärda balansen. Idag var det dåligt med någon av dom men jag chansade och det gick! Inte så långt dock men det var bättre än inget. Nu är jag helt slut dock men det får det vara värt.

    När jag kom in knorrade det i magen och efter en kik i kylskåpet så insåg jag ganska snart att det kommer få fortsätta att knorra om jag inte lyckas knåpa ihop något med det lilla som finns. Havregryn fick bli gröt och smaksättningen fick bli körsbär. Lycka att ha sommarens körsbär i frysen! Att smaksätta ”tråkig” havregrynsgröt är toppen. Helt plötsligt känns det lite mer och det smakar lite godare. Det går att smaksätta med precis vilka bär eller frukter man känner för. Hiva bara med det med grynen och låt det koka ihop tillsammans. Det kan aldrig bli fel.

    Nu mätt!


  • EN VINTERPROMENAD

    Jag har turen att vara gift med världens bästa Mats. Att få dela livet tillsammans med honom är en ära. Mitt i min mardröm lever jag ändå min dröm.

    Vi delar samma intressen i allt, allra mest i fotografiets underbara värld. Vårt sätt att fotografera skiljer sig enormt då han är mycket mer teknisk än vad jag är. Han kan allt det där med inställningar och ljus som jag inte har tålamod att lära mig. Han är även en sådan man som inte ger sig utan det ska gå. Oavsett! Just nu håller han på att ge sig på kompaktkameror för han anser, precis som jag, att det behövs inga dyra systemkameror att skjuta av dom där bilderna som man bara blir helnöjd med.

    Igår sköt han av en bild. En bild som jag skulle komma att älska fullt ut. Jag kan fastna i den och jag har vilat ögonen på den så många gånger sedan igår att jag har tappat räkningen. Jag vet inte vad det är men bilden talar på nåt sätt sitt tydliga språk. Det är jag och Svea (hunden) mot världen. Vi går på vår egen väg och hoppas båda två på att komma fram till vårt mål. Vi är yra i huvudet bägge två, jag med diagnos och Svea helt utan men ändå mer snurrig än vad jag är och någonsin kommer att bli. Hon är ju en rottweiler trots allt. En ljuvlig rottweiler!

    Snön yrde och vi traskade på där hand i hand på vår väg. Vi kom hem igen. Hela, trötta och nöjda över dagens prestation.

    Mats, han var nöjd också. Ett steg närmare med sin kompaktkamera. Love you, honung! 


  • MIN PLATS PÅ JORDEN.

    Vi bor på finaste platsen. Här andas jag.

    Jag har en idé om att jag till 9 maj ska ha tappat ytterligare 20 kg (det totala blir då minus 55 kg) och för att göra det måste jag bli bättre på att röra mig så sedan igår morse går jag mina dryga, bokstavligen, 4 km efter att jag tuggat frukost. Samma 4 km, då inte alls mindre dryga, traskas även på kvällen. Första vändan solo, andra vändan med jycklarna.  Går det så går det, går det inte så har jag i alla fall andats mycket friskluft. Nu håller vi andras tummar och tår att menieren kommer hålla sig i schack under morgonpromenaderna (på kvällspromenaderna är jag aldrig själv så då är det lugnt)så att jag kan fortsätta. So far so good!

    Jag tänkte göra en deal med Borås basket. Dom tar sig till finalen och tills finaldagen är mina 20 kg väck. Det blir svettigt men SÅ värt det. Borås basket får en tablett i guld att hänga runt halsen och jag får slänga min tablett i brunt (blodtrycksmedicinen) i soporna. Sweetest deal?
    Okej, vi säger så!


  • SOLGUL KÄRLEK

    Jag har börjat jula på riktigt. Jula inte hjula. Väldigt viktigt att inte ta miste. Det är en markant skillnad. Skulle jag hjula skulle jag med allra största sannolikhet bryta mig sönder och samman och då skulle det inte vara lika roligt. Nä, jag håller mig till att jula, det som man gör i december. Jag är ett sådant bad ass att jag redan börjat. Det är friskt vågat. Nu råkar jag veta att jag är inte på något sätt ensam. En del har redan fått upp granen. Det är imponerande och jag måste erkänna att jag tycker det är väldigt, väldigt mysigt!

    Det juliga jag pillat med idag är marmelad. En julmarmelad med många goda smaker. Det är med citrusfrukter och det är nu som dom börjat smaka precis som dom ska. Apelsinerna är helt i smaken som passar mig. Nu väntar jag bara på clementinerna. Dom där man kan köpa i trälådor. Sådana lådor går åt på löpande band i detta hushållet innan jul. Är det något som smakar och doftar jul så är det decemberclementinerna!

    När jag var färdig med marmeladen så hade den gula på himlen bestämt sig för att krypa till kojs så därför blev det inga fotografier att visa upp men har vi turen på vår sida så visar den sig i morgon igen och då kan jag skjuta bilder som vanligt. Att fota i mörker är värdelöst. Att fota med blixt är värdelöst. Det är bara att ta det kallt och invänta det det där ljuset som gör det så mycket bättre. (jag hade troligtvis hunnit om det inte var för att jag själv kröp till kojs efter lunch och sov alldeles för länge.)

    Jag skulle ha apelsinjuice (den observante ser att det smugit in en citron) till min marmelad men det blev istället ett stort glas med färskpressad apelsinjucie till mig. Det gäller att prioritera. Som tur var så fick jag ihop 1,5 dl juice till som åkte ner i marmeladen. Recept, bilder och annat tjafs återkommer jag med i morgon. Just ja, receptet på fougasse har jag glömt också. Nåväl, google finns om det skulle krisa.

    Kvällens promenad står på schemat så på med vinterkläderna, reflexväst och pannlampa. Förhoppningsvis kommer jag att tina upp igen. Det är inte direkt varmt här uppe på södra Säm. Trevlig kväll på er!


  • KVÄLLSPROMENAD.

    Något som är mycket bättre nu när det är mörkt och kallt på kvällarna är kvällspromenaderna. Dom gör så att kvällskoppen med te smakar så mycket bättre. Känslan när jag kommer in med tillhörande svinkall näsa efter en timmes promenad är ljuvlig. Bara vetskapen om att duschen och den stora koppen med varmt te kommer att göra underverk med både kropp och själ är fenomenal. Det är svårslaget.

    På bilderna visas ett av favoritteerna. Ett frukt-te från Suki tea. Äpple och mint i en klockren kombination med en doft som sprider sig i hela huset. Att det dessutom är vackert att se på gör inte saken sämre.

    Nu ska vi släcka ner Rud. Godnatt och dröm sött.


  • GASTRIC BYPASS-BAKAT.

    Det sötaste jag någonsin sett. Muffins i ”ketchupburkar” från McDonalds. Att jag aldrig har tänkt på det innan. Så himla rart och det såg så mysigt ut med dom små rackarna jämte dom mer traditionellt stora bakverken. Gastric bypass-muffins (cupcakes) blev jag bjuden på när vi hälsade på vänner i Göteborg förra veckan. Underbara bakverk! Goda var dom också, till råga på allt! Något recept har jag inte men jag gissar att det är vanliga, hederliga chokladmuffins med en frosting gjord på smält, vit choklad och färskost. Sött, syrligt och gott! Att de var så små gjorde dessutom att jag faktiskt kunde äta två!

    Idag har vi verkligen tagit helg. Vi gick morgonpromenaden riktigt tidigt och vi såg till att gå  längre än vad vi brukar så att vi sedan kunde sitta inne och göra ingenting utan att ha dåligt samvete. Så, här sitter vi nu och gör ingenting. Lunch har vi precis tuggat i oss och alldeles strax så bär det av mot sängen, boken och med en tillhörande tupplur. Utan tupplur fungerar inte jag. Inte på något sätt faktiskt. Det är inte bara humöret som sviktar om den missas utan rent fysiskt så orkar inte min kropp med hela dagen. Jag får värre tinnitus och yrseln blir oftast jobbigare. Jag blir dessutom väldigt orolig och ”ångestig” i kroppen. Det är precis som att min kropp måste ladda på batterierna som bara håller ett par timmar i stöten.  Det är tur att det finns något som heter tupplur och att jag är så väldigt bra på att praktisera det.

    Hoppas att ni alla har en fantastiskt fin lördag på precis alla sätt. Kram på er!

    Boken Monster av Micael  Dahlén är vad jag läser nu. En bok om om 5 av världens ”största” mördare. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den än förutom att jag älskar fodralet. Pärmen, trycket och färgen är fantastiskt snyggt. Och att sidonumren är med romerska siffror gör det hela om möjligt ännu bättre. Jag älskar när utsidan är lika välarbetad som insidan. 


  • ÄPPELGLASS MED COOKIE DOUGH

    Äppleglass med cookie dough, eller kakdeg om man hellre vill använda sig av det, med smak av kanel. Smakkombinationen som aldrig blir fel. Äpple och kanel är som gjorda för varandra. Mina öländska äpplen som jag fick med mig hem från skördefesten blev inte bara torkade utan dom blev även till en sylt. Med sina bitar så slår den ut det klassiska äpplemoset med hästlängder. Det händer liksom något i munnen.

    Cookie dough, kakdeg, är något som jag alltid har varit enormt svag för. Det är lite salt mitt i det söta. Helt perfekt. Ben & Jerry-glassarna innehåller massa, massa sånt gott men det kostar därefter så varför inte göra sin egen? Det är inte svårt alls. Gör man inte åt allt till en glass så är det bara att låta den ligga i frysen, i en burk med lock, tills nästa glass ska göras. Det blir inte liggande i frysen så länge!

    Nu är det fredag och jag har stämplat ut. Strax ger vi oss ut på kvällspromenaden innan vi drar ner mörkläggningsgardinerna, tänder ljusen och tar helg på riktigt i soffan med någon bra film. En kväll helt i min smak.

    Ha en underbar kväll alla, med allt vad det innebär.

    ps. Ljuset är A & O vid fotografering. Jag lyckades inte med A & O idag. Det blev som det blev. ds.
    (mer …)


  • CHOKLADTERAPI. ATT BLI MEDVETEN.

    I lite blågrå toner så kommer här ett av dom absolut godaste recepten på muffins. Det går inte att misslyckas och dom blir alldeles perfekta i ”puffet” och så saftiga att man bara vill ha mer, mer och mer. Lite ljumma, med mjuk choklad,  både i och på toppen, är dom oslagbara! Det krispiga krosset av mintkarameller modell ungefär-som-marianne gör hela härligheten ännu härligare. Med en magsäcksoperation i ryggsäcken går det att äta ungefär 1/4. Sen räcker det, det är bra och hela kroppen, inklusive själen, blir nöjd.

    Något som jag upptäckt nu, nästan 2 månader efter operationen, är att det som jag tycker allra, allra häftigast är hur medveten jag blivit. Jag ser idag hur mat och sötsaker överkonsumeras. Det vräks in i truten som om det vore en byrålåda. Till vilken nytta egentligen, koma? Det är ju inte ens behagligt att bli stånkamätt eller så sockerkickad att hela hjärnan blir seg som överkokt kola. Det är otroligt mycket energi som skyfflas in, när ska det göras åt?  Jag har förstått  under hela mitt liv varför jag blivit fet men jag har aldrig någonsin haft förmågan att erkänna det. Vaddå, jag är ju jättebra mat?! Eller hur, man landar inte på 150 kg om man äter jättebra mat. Det finns ingen kraftig benstomme som är såpass kraftig. Så enkelt är det! Med det sagt så lägger jag upp några fler bilder på sötsaker. Sötsaker är helt okej, opererad eller ej, men i mer normala mängder. Tycker jag. Vad tycker du? Medvetenhet är läckert! Det och självinsikt är dom två bästa orden jag vet.

    Jag vet hur jobbigt det är att vara sjukt överviktig, jag är det fortfarande, men jag tycker att vi alla borde sluta hyckla. Det blir inte bättre av att ljuga, allra sämst blir det för en själv. Usch, nu är jag alldeles för klok. Nästan för klok för mitt eget bästa.

    Har ni varit inne på Tradera och kikat på min lilla auktion till förmån för bröstcancerfonden? Om inte så gör gärna det. Det finns några bröst i världen som behöver oss. Om vi tillsammans gör vad vi kan så kan vi göra skillnad.

    Nu släcker vi ner Rud här uppe på södra Säm. Efter den mest höstiga kvällspromenaden är ett varmt täcke ett måste. Det regnade och blåste från snedden. Varken Hjördis eller Svea kunde begripa varför dom var tvungna att följa med. I sådant väder ska man som hund ligga under kaminen och gotta sig tillsammans med dom andra fyrfota vännerna, katterna, i huset. Det finns ingen bättre plats. Jag önskar själv att jag kunde få plats där under vissa dagar men då får jag nog sluta upp helt med sötsaker. Men, det får ju finnas gränser.

    (mer …)


  • FÄRGADE LÖV. REGN. HÖST. ÅH DU LJUVLIGA ÅRSTID.

    Jag mår så bra i höstrusk. Det är mörkt, ruggigt och kallt. Luften är hög och frisk. Då är det riktigt skönt att andas. När Mats kom hem från jobbet så svidade vi om till promenadstassen och gav oss ut på dryga timmens promenad. Underbart på precis alla sätt. Vi går ungefär lika länge varje dag men vi brukar ta just den timmen lite senare på kvällen men idag var det verkligen synd att gå miste om den sköna höstsolen.

    Det är inget nytt under solen men när hösten kommer så ska sopporna och grytorna fram. Det är en regel! Soppa smakar aldrig så bra som den gör på hösten, speciellt när mörkret börjat lägga sig en smula och graderna har trippat lite längre ner. Är man dessutom nypromenerad och lite mör i kroppen blir det om möjligt ännu bättre.

    Har du någon favorit som du serverar i soppskålen?

    I morgon är det dags för veckans vägning igen. Jag tjuvade lite idag och det ser bra ut. Förhoppningsvis så är det två kilo mindre sen förra veckan. Kollektiv tumhållning? Ja tack!
    (mer …)


  • ENKEL PAJ MED OST & SKINKA

     

     

    Paj är enkelt. Paj är gott. Paj är ännu enklare med färdigkavlad smördeg. Paj är ännu godare……..
    I flera dagar har vi pratat om ost och skinkpaj och först idag blev det av. Jag skulle gjort pajdegen men så drog allting ut på tiden och hungriga och hungrigare blev vi så det fick en färdig smördeg istället. Det är långt ifrån samma sak som en riktigt pajdeg men det är inte alls oävet. Det är krispigt, luftigt och inte  alls lika stånkmättande. Fyllningen är som sänd från gudarna. Lagom salt och makalöst gott!

    Jag hystade in formarna i ugnen sen gick vi på en promenad och när jag var tillbaka 40 minuter senare så var det en väldigt trevlig doft som mötte oss vid ytterdörren. Det var bara att hugga in. Lite bearnaisesås och ruccola på. Fredagsmat helt i min smak.

    Vad har serverats på er tallrik ikväll?

    (mer …)