Ingredienserna var där. Smaken var absolut där. Utseendet var lite där. Ändå blev det inte som det skulle. Jag var sugen på fiskgratäng, en riktigt krämig och god fiskgratäng med torsk, räkor och massa god dill. Eftersom vi numera äter efter LCHF så kunde jag ju inte göra den helt klassisk med potatismos och räkstuvning utan fick istället gör ett blomkålsmos och en räkröra med creme fraiche, supergott, istället. Problemet med blomkålsmos är att det blir inte lika tjockt som vanligt potatismos så allting flöt liksom bara ihop i en enda stor röra. Det såg inte riktigt ut som det skulle men gott det var det. Rejält gott. LCHF is da shit! Bilderna blev helkassa så ni får hålla tillgodo med receptet bara, det fungerar det också.
800 gram torskfilé
400 gram räkor med skal
5 dl creme fraiche
1 gul lök
0,5 dl hackad dill
0,5 dl hackad gräslök
salt & peppar
Blomkålsmos
1 blomkålshuvud
3 dl grädde
200 gram philadelphiaost
salt & peppar
3 dl riven västerbottenost
Skala räkorna. Lägg torsken i en smord ugnsform. Strö över lite salt. Blanda räkor, finhackad lök, dill och persilja med creme fraiche och bred det på torsken. Ställ in i ugnen på 220 grader i 15 minuter.
Koka blomkålen i grädden tills grädde har kokat in. Mixa med stavmixer och blanda sedan i philadelphiaosten. Smaka av med salt och peppar. Spritsa runt kanten på ugnsformen och strö den rivna västerbottenosten på och gratinera ytterligare i ca 10 minuter, tills osten har fått färg. Servera med en sallad.
Jag började morgonen med att koka ägg i närmare 45 minuter, “Ibland blir det inte riktigt som man hade tänkt sig”, vattnet kokade bort helt, äggen sprack och de var ordentligt studsiga. De gick att tugga, men det var precis, och mätt det blev jag. Jag fullkomligt älskar min frukost med mosade ägg, bregott och majonnäs. Det känns lite fel att äta men det är rätt och det smakar sÃ¥ gudomligt gott.

Min fina mamma. Hon har inte levt det optimala livet, ett liv som hon visserligen har valt helt själv, men jag är övertygad om att hon gjort vad hon ansett vara rätt. Jag är inte längre arg pÃ¥ min mamma för jag vet att hon använt sig av de “verktyg” som hennes liv är utrustat med. Hon har gjort fel, OJ vad mÃ¥nga fel, och hon har nästan aldrig funnits där men ändÃ¥, hon är min mamma och det älskar jag henne för. Ibland blir det inte riktigt som man hade tänkt sig.
Ta hand om varandra och njut av det vackra höstvädret, man vet aldrig när det slutar.
Kram,
Helena