HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: smultron

  • HPNOTIQ

    hpnotiq

    Jag är ju som bekant inte mycket för alkohol men om någon ställer fram en flaska Hpnotiq är jag tämligen svårstoppad för det här ÄR GOTT! Ända sedan jag upptäckte den för nåt år sedan har det funnits en flaska i min kyl för vem vet när suget kommer krypandes. Det är så fruktigt att jag blir alldeles lycklig och alkoholsmaken (som jag vanligtvis avskyr) är mer eller mindre obefintlig – när den blandas rätt. Att den har ”min” färg gör ju inte smaken sämre. Det är ju nästan det bästa med alltihop.

    Man kan dricka den som den är med mängder av is eller använda den ihop med något annat sötsliskigt. Här är det smäckfullt med is, smultron och päroncider på ”toppen”. En perfekt godsak när termometern på huset visar nätta 29 grader. Vart kom den värmen ifrån?!

  • FLÄDERSAFT.

    Flädersaft

    Vi har två fläderträd (fläderbuskar?) som varje år ger oss drivor med fina blomklasar som bara längtar efter att få bli saft. Tyvärr är jag en jag-gör-det-imorgon-människa och det har varit väldigt många år som jag missat och alla blommor har vissnat bort. Nu går det ju visserligen att göra fläderbärssaft också men det är ju inte samma sak för det ska man ha på hösten och inte nu. Var sak har sin tid, så att säga.

    I år var det i ”grevens tid” att jag fick tillräckligt med klasar för att slänga ihop en saft. Man måste ha några liter i kylen för att överleva sommaren som vi har i år. Det bara regnar och regnar och min kropp bara skriker efter sol och värme. Har jag turen och SMHI håller vad dom lovar så ska den där gule uppe på himlen titta fram redan i eftermiddag och imorgon ska det bli behagliga 25 grader. Det bådar för en dag på sjön.

    saft

    Nu ska jag försöka mig på att göra nån sylt med en skvätt av saften. Jag tänker jordgubbar, smultron, citron och fläder (den observante kan se detta tillsammans i glasen). Vi får se hur det här kan tänkas sluta. Puss.

  • SMULTRONGLASS

    smultronglass

    Smultron! Det ultimata bäret som enligt lagen kräver att bli plockad på ett strå. Smaken. Doften! Det blir inte mer sommar, faktiskt. Jag fullkomligt älskar det där lilla svårplockade bäret som gömmer sig under sina blad men eftersom jag numera är såpass glassfrälst (har gjort en tidigare fast då med arom – klicka för recept och bild) så var önskan att få ihop några deciliter så sagt och gjort, jag sparkade igång maken, tryckte en burk i näven på honom, hystade in honom i bilen och gav mig iväg till vägarna där jag brukar promenera (en legitim paus i motionen är just att plocka smultron).

    På nåt sätt lyckades vi tillsammans få ihop 3-4 deciliter (mest hittade vi 20 meter från vår brevlåda – dit tog vi dock inte bilen). Under hela stunden väntade jag bara på att snubbla och skicka ut alla bär tillbaka på marken. En inte alltför ovanlig syn när jag ska ge mig på att plocka bär och svamp i en skog. Vissa gånger har jag klarat av det men så har jag satt mig i bilen och sedan på nåt sätt lyckats kicka ut alla bär på golvet i bilen. Om jag tar mig för pannan och använder fula ord många gånger i min vardag? Jovars, det händer lite titt som tätt. Alltid roar det någon. Tror jag.

    Nåväl, här är den i alla fall, sommarglassen med smultron. Den smakar så mycket smultron att jag ryser av välbehag. Det här är GOTT! Hoppa över smultron på ett strå och gå istället över till smultron i en strut!

    (mer …)

  • EGET STRÖSSEL.

    STRÖSSEL

    Äntligen har jag testat att göra eget strössel. Det blev förvånansvärt bra.  Förarbetet innan det blev små krispiga söta rackare var allt annat än behagligt. Jag har fortfarande träningsvärk i nacke och händer. Att spritsa tar på krafterna. Helt klart. Mycket spritsa blir det dessutom, speciellt när man inte fattar hur mycket fyra äggvitor och 1,5 paket florsocker är. Jag hade precis gjort glass på fyra äggulor och hade då lika många äggvitor över så jag tänkte ”Äh, så mycket kan det ju ändå inte bli!” Det blev det! Hela köket har varit fullt med bakplåtspapper fullproppade med tunna ”strösselstänger”. I närmare ett dygn har det fått torka och nu på morgonen var det bara att börja dela med fingrarna. Rulla bakplåtspappret så stängerna släpper och liksom hamnar i en hög. Börja nyp.

    Det är höfta som gäller. Gör inte som jag, börja inte med fyra äggvitor. Testa med en eller två först. Tillsätt såpass mycket florsocker att det blir en trögflytande smet. Smaksätt och färga helt efter tycke och smak. Häll i spritspåsar, klipp ett litet hål och sätt igång. Låt det sedan få stå och stelna ett bra tag. Förvara i täta burkar.

    Strössla på glass, kakor eller andra bakverk.

     

  • MARSHMALLOWSGLASS


    En helt vanlig vaniljglass smaksatt med smultron och fullproppad med färgglada marshmallows och knappar av vit choklad. En riktigt god och barnslig glass som slinker ner precis hur lätt som helst. På mig slank den ner lite för fort och jag insåg ganska snart att det är ingen glass för en gastric bypass-opererad. Dumpingen kom som ett brev på posten efter bara 2 matskedar. En stor smula tråkigt då jag gladeligen gärna hade smällt i mig i alla fall två tre skedar till, men men, nu är det som det är och jag får ge nöjet till någon annan.

    Jag har sagt det förr och säger det igen, att göra egen glass är inte svårt. Det tar lite tid men det är så värt det! Ibland har jag misslyckats totalt och fått mer is i än vad jag anser vara gott eller den har blivit ”fet” och åkt rutschkana i gommen men då är det bara att hiva ut den i slasken och göra om. Gör om gör rätt! Vips så sitter den som en smäck. Konsisten. Färg. Smak. DÅ är lyckan total. Att göra glass är som att göra vad som helst i köket, det går att experimentera sig fram. ”Det som låter gott i tanken…” Våga prova! (säger hon som är fegast av alla i alla andra situationer men det säger jag bara inom parentes – shhhh.)

    (mer …)