MY EVEREST.

Brylépudding har visat sig bli min största prövning här i livet. Inte att det är något fel på själva puddingen i sig, den är makalöst god på precis alla sätt, men att få den att se bra ut på bild verkar vara helt omöjligt. Jag har ett fotojobb på just brylépudding och bilden är det som är det viktigaste. Jag har sjunkit så lågt att jag vid 4.e försöket köpt halvfabrikat. En desperat handling att få till den perfekta bilden. Det lyckades inte det heller och det var det enda försöket som åkte i soporna. Om det smakade bra? Brylépudding ala halvfabrikat är inget man ska stoppa i munnen. Du kan lika gärna smäcka i dig en tub med lim som du sockrat tills den börjat gulna. Ett big NO NO!

De andra försöken har slutat på precis samma sätt. Jag sitter på stolen, deppar för att bilderna blir så makalöst tråkiga, stirrar på kameran och lyckas på nåt sätt komma åt en sked. Vips så är brylépuddingen ett minne blott och jag blir både sockerkickad och ångestfylld på samma gång. Hur ska jag göra?!

Jag vet inte hur jag ska bära mig åt men nu står 5.e försöket i ugnen så förhoppningsvis är det i dag som jag lyckas. Det höll på att bli fiasko redan från start idag då både ugn och spis valde att lägga av. Stendöd! Som tur var så är min man mindre stendöd, trots förkylning, och lyckades tänka ut att ett besök till proppskåpet skulle med allra största säkerhet lösa problemet. Mycket riktigt!

Att vattenpumpen strulade direkt efter är inget som jag tänker prata högt om.
Med all otur måste ju bara bilden komma idag, eller?

Jag började för en fasligt massa dagar sedan att vara med i utmaningen att blogga 100 inlägg på lika många dagar. Jag är en vekling och har misslyckats. Det är inga problem att lyckas med hundra dagar i sträck men det blir lite därefter. Jag har inte den fantasin och dom orden som krävs för att det ska lyckas så därför återgår jag nu till att blogga i min egen takt. Det känns bättre. Faktiskt.

knappt 2 dl strösocker
1 dl vatten

Koka tills det blir gylenbrunt. 




En kommentar till “MY EVEREST.”

  1. Kaksmulan skriver:

    Vad du ska göra? Jo, du ska ringa mig så kommer jag och äter upp den för dig så slipper du ju i alla fall sockerkicken och det dåliga samvetet ;)
    Skämt åsido, vad är det som inte vill funka med din bryle då, smaken verkar ju vara helt ok i alla fall ;)?
    Håller med om att det är helt klart bäst att blogga i sin egen takt, annars är det nog lätt att det känns som ett måste och inte som något kul.

Lämna en kommentar




Din kommentar