HelenaLjunggren.com

En fotografisk matblogg

Etikett: kväll

  • VI LEVER.


    Att fylla båten med godsaker och en grill är något som vi tyvärr väldigt sällan gör, trots att det är såpass enkelt, av olika anledningar. Med våra få meter till sjön så får det i år bli skärpning på den fronten. Mer båt. Mer grill på öarna.

    I förrgår fyllde vi båten och drog iväg.

    En synnerligen enkel grilltallrik men ack vad god. Skinkfyllda tortellinis, sparris, grillkorv och en sås modell blandad kompott (creme fraiche, salladslök, soltorkade tomater). Vi mådde gott där ute på ön i några timmar. När solen gick ner och kylan kom packade vi ihop.
    Tyvärr är kylan en av anledningarna till att vi sällan tar ut båten – älskad makes rygg håller inte riktigt när solen valt att försvinna. Så är det när man är lång och när inredning, i detta fallet, är gjord för den lite kortare skaran människor. Hem kom vi trots allt men ont det har han. Nåväl, det var mysigt i alla fall.

    I närmare två veckor har vi varit sjuka. En mer brutal förkylning har jag aldrig varit med om. Det började med mig och sen trillade resten efter. Feber i närmare en vecka, hosta, snuva… Nu har det börjat ordna upp sig även om vi fortfarande hostar, nyser och snörvlar ikapp samt har en och annan fajt om nässprayet på nätterna. Isch! Men som dom säger, det finns inget ont som inte har något gott med sig – Nu blir vi inte sjuka på ett tag. HOPPAS JAG!

  • EN SMAK AV SOMMAR

    Ingenting slår svenska jordgubbar men i brist på det så får Spanien hjälpa till. Jag brukar inte vara mycket för dom här jordgubbarna men jag är beredd att ändra mig. Förr när jag smakat så har det varit smaklöst, torrt och hårt men det verkar ha ändrats. Just dessa som jag fick hemlevererade av min käre pappa idag är precis raka motsatsen. De är saftiga och dom smakar jordgubbe. Jättemycket jordgubbe till och med. Att de är monsterstora gör det hela ännu bättre.

    Så, ikväll är det jag som trycker i mig lite sommar och som om inte det vore nog – Borås basket på web-tv (svenska spel). Det kommer bli en bra kväll här i Rud. Var så säkra! 19.04 kickar dom igång. Get ready to bounce!

  • DU ÄR MITT CHIPS I MÖRKRET.

    För första gången i mitt liv (tror jag. Jag har ett vagt minne att vi, jag och min papps, gjorde det nångång när jag var en liten, liten knodd men då friterades inte potatisen) har jag gjort egna chips och vilka chips det blev sen. Två smaker. En med bara salt och den andra med grillkrydda. Så fantastiskt enkelt och vilken skillnad i smak. Det är så här jag vill att chips ska smaka. Snygga blev dom också! Alla tillsatser borta! Tja, förutom dom i grillkryddan.

    Jag önskar att jag haft en mandolin istället för osthyvel, då hade det om möjligt blivit ännu bättre då vissa skivor blev lite för tjocka och således lite mjuka efter fritering men det avhjälptes genom att slänga in dom i ugnen på en plåt. Öppna luckan och sätt temperaturen på 80 grader. Låt stå tills de blivit krispiga och fina men håll koll så att de inte tar färg fast det ska inte vara några problem vid den temperaturen.

    Jag har gjort Ranelidgodis som alldeles strax ska fotograferas. Ranelid är ju som bekant med i Melodifestivalen ikväll och naturligtvis förtjänar han ett godis. Något annat skulle vara ett helgerån.

    ” Fjärilsbevingad choklad med Guds kanderade hasselnötter och torkade, rosenrröda körsbär. Helvetets smaker är vägen till själens harmoni. Ett mirakel.” 

    (mer …)

  • HUR KALL ÄR EN ISTAPP?

    Foto – Mats Ljunggren – www.MatsLjunggren.com

    Precis så kall som jag är i just detta nu. En mysig kväll går mot sitt slut.

    Vi har ikväll varit vid sjön och kickat igång grillen. Svinkallt. Becksvart. För dåligt klädd. Resultatet av det? Fötter som vägrar att tina. Fingrar som kliar.

    Baconlindad korv, kycklingvingar och oliver gjorde det hela värt det. Mätt, kall och trött.
    Vintergrillat är så mycket godare än sommargrillat. Åtminstone på vintern.

  • POPPIG LAXPASTA

    Med musik i köket går matlagningen som en dans. Jag hade visserligen bara en fungerande hörapparat igår men med tillräckligt med volym gick det ganska bra. Italobrothers Boom är helt klart bäst att laga mat till och allt blir riktigt svängigt! Glöm Zumba!

    När det är så svängigt ska man väl egentligen laga till något som tar lite tid men så blev det inte. Världens enklaste pasta med lax serverades efter bara några minuter. Kallrökt, skivad lax är något som är väldigt uppskattat i det Ljunggrenska hemmet. Vill jag flörta med Mats så är det helt klart den kallrökta laxen som ska serveras. Då har jag honom som i en liten ask. Laxask.

    Jag har antagit utmaningen att blogga 100 dagar i följd och detta blir då dag nummer 2. 98 to go!

    Nu ska jag ut i stormen. Trevlig helg!
    (mer …)

  • TIRAMISU PÅ NÅGONS VIS

    34 år. Tiramisupremiär.

    Nej. Tiramisu är inget för mig. Jag har många gånger varit med när Mats beställt in det när vi ätit ute men jag har aldrig beställt själv och jag har aldrig smakat på det. Konstigt! Jag är en stark förespråkare till att man MÅSTE smaka på allt men här verkar jag inte riktigt levt som jag lärt. Jag misstänker att jag inte vågat för att det är kaffe i och jag är väldigt långt från kaffekärring även om jag det senaste året har börjat söla i mig en och annan kopp med jämna mellanrum.I skrivande stund sitter jag här med en cappuccino och känner mig rätt nöjd med livet trots allt. Idag är en dag med väldigt många och täta anfall vilket i sig inte är sådär värst spännande och roligt men det finns inte så mycket att göra mer än att vänta ut det. Förhoppningsvis ger det med sig och jag kan få ett bra avslut på tisdagen i alla fall. Det är inte mycket jag begär.

    Nåväl, nog om tråkigheter och åter till Tiramisu. Det beställdes till nyårsdessert. Jag hittade en recept på nätet och sagt och gjort. Tiramisu skulle det bli och det blev det. Gott skulle det bli men det blev det inte. Det smakar för mycket kaffe och det är dessutom kallt kaffe och det gör det ännu värre. Eftersom jag vet att många är väldigt förtjusta i tiramisu så är det bara att följa länken för att komma till receptet. Tiramisu på någons vis.

    Unge herr Alvin stod för tomteblossen. Även om det inte var så gott som jag hade hoppats på så blev det väldigt fint. Man kan inte få allt här i livet……bara det mesta.

  • EN LÅNG, LÅNG VÄNTAN.

    Våren är välkommen att dyka upp precis när den vill. Gärna redan så tidigt som i morgon. Toppen. Tack.

    I brist på sol, värme och färger får man ta till blommorna som säljs i butikerna, kameran och photoshop. Orkidéer är allt som oftast väldigt tacksamma att fotografera. Dom ligger stilla, är lugna och harmoniska samt väldigt simpelt vackra. När jag upptäckte fotograferingens underbara värld, några år tillbaka, så var det oftast just orkidéerna som blev utsatta. Då var det mycket macro idag är det något helt annat. Macrobilder har jag tappat intresset för men vem vet, kanske kan det komma tillbaka vad det lider. Jag blir ju bara knepigare och knepigare i skallen så inget är längre omöjligt.

    Samma orkidéer kan ni se på Mats sida. Han är lika knepig han men då blir det oftast bra. Knepigt är bra. En ljuvlig bild finns att se här!  Hjärtat har återigen problem med sin rygg, något som gör mig uppriktigt rädd. Senast han hade det var fruktansvärt. Att se någon lida på det viset är aldrig trevligt. Man står jämte helt hjälplös och kan inte göra nånting mer än att finnas till hands. Håll alla tummar ni har på att han kommer få ordning på ryggen innan det blir så illa en gång till!

    Mörkerpromenad står på schemat. Alltid lika trevligt. Eller inte.

    Nästa inlägg – Tiramisu

  • BOKTIPS OCH SUPERNYTTIGT GODIS FÖR SJÄLEN

    Dan efter dan efter dopparedan. Där är vi idag och idag tog julen slut. Granen slängdes ut, skinkan tog slut och därmed är vi nöjda med allt vad jul heter. Nu räcker det. Höjdpunkten är annandagsmiddagen då det sista rimmade köttet serveras till potatis och vitsås gjord på doppespadet. En vitsås som går att (läs: ska) ätas med sked. Den slår hela julbordet med hästlängder. Så makalöst gott! Julen smakade lika gott som alltid men ändå så är vi lika glada varje år då det  hela är över. Nu är siktet inställt på våren. Nyårsafton hoppar vi över och antifirar i vanlig ordning.

    Till filmen ikväll serverar vi hemmagjort godis i form av krispiga bars med marshmallows, choklad och blåbär. Är filmen kass så får barsen hela min uppmärksamhet. Det är lika säkert som amen i kyrkan. Barsen går att variera i det oändliga. Ös på bara!

    Fredrik Lindström, en stor favorit hos både mig och Mats,  har kommit ut med en ny bok. En alldeles ljuvlig liten pjäs. Ha den. Få den. Köp den. Läs den!

    (mer …)

  • DAGEN EFTER DOPPAREDAN

    Semifreddo, mina vänner, är väldigt enkelt och väldigt gott. Det kräver ingen glassmaskin alls och det går att variera i det oändliga. Sätt sprutt på fantasin och skapa dig din egen favoritsmak. På 5-6 timmar har du en krämig, halvfryst juvel stående i frysen som bara väntar på att slukas. Hallon och lakrits är en match made in heaven, just den kombinationen kan aldrig, någonsin bli fel. Receptet finner ni längst ner i inlägget.

    Säger man god fortsättning efter julafton eller är det bara efter nyårsafton? Varje dag borde visserligen önskas med god fortsättning så det är inte fel – God fortsättning till er alla läsare! Hoppas att gårdagen blev som ni önskade oavsett om ni firade stort, smått, högt eller lågt. Vi firade ytters lågt och somnade väldigt nöjda och glada med dagen. Dagen avslutades med att en av mina småbröder, som inte är varken små eller unga längre, tog fram en jacka. En jacka som jag sedan jag såg den första gången, varit helsåld på. Tyvärr kunde jag inte ha den då men NU, dragkedjan åkte igen och jackan blev därmed min. Jag är inget märkesfreak utan tycker oftast det är fjantigt men jag vill nu annonsera att jag har en Didriksonsjacka i storlek XL! ( i somras hade jag storlek 58/60 alt. väldigt många X före L). Det viktigaste märket på jackan är alltså storlekslappen!

    Så här dagen efter julafton är det inte mycket med någon av oss i denna lilla familjen. Vi är rastlösa, trötta och stånkamätta ungefär hela tiden. Vi har sovit i stort sett hela dagen med undantag för när vi fick julmatsresterlunchbesök av en bror med sällskap. Det var nog bra att dom dök upp annars hade nog risken varit väldigt stor att vi sovit hela dagen. Juldagen är årets tråkigaste dag, helt klart. Ingenting är öppet och rastlösheten sitter som superlim och naturligtvis vill vi göra allt som handlar om att springa i butiker. Men se, tji på oss!

    Nä, om jag skulle ta och gå upp ur sängen? Klockan är ju snart midnatt så det är nog dags trots allt.

    (mer …)

  • HERR LJUNGGREN – MITT HJÄRTA

    Limelemoncurden har hamnat i en glass. Här är den. Receptet kommer så småningom.

    Mats – Det är 11 år vi varit förlovade i morgon väl?
    Nä, 12.
    Mats – Nä. 11 år måste det vara!
    Nej! Vi förlovade oss -99. 12 år!
    Mats – Men så kan man ju inte räkna. 2000, 2001, 2002…..
    Men du, din lök. 12 år! Du menar alltså att vi firade 9 år 2009?
    Mats – Jamen…
    Är det inte 10 år mellan 1999 och 2009?
    Mats – Jo så sett.
    Vaddå ”så sett?” 
    Mats – *mummel*
    Har vi varit förlovade i 12 år i morgon?
    Mats – JA! Är maten färdig nu eller?!

    Jag vilar min väska.

    Idag är det vår dag. Idag firar vi. För tolv år sedan drogs jag runt på Londons ALLA gator och fattade ingenting. Efter timmar hamnade vi vid st Paul cathedral och där, under en gyllene ängel, gick han ner på knä och friade. ”Romantikern” slog på stora trumman!  Att jag själv, sju (!!) år, senare fick sätta ett bröllopsdatum är egentligen inget som vi behöver prata speciellt högt om. Mats har sällan bråttom och han skyndar väldigt, väldigt långsamt. Om ni tänker er en trött, lite förkyld sengångare så börjar ni närma er hans fart. Men vem har bråttom egentligen, han är den han är och det är väl därför som jag fortfarande, efter snart 16 år, älskar honom så evinnerligt mycket! Han är det bästa jag har!