ATT BÖRJA SE SIG SJÄLV PÅ ETT BRA SÄTT

Nu är det dags att bli en smula egofixerad. Kanske tröttsamt för någon men för mig är det väldigt viktigt.

Jag gjorde som, nog många vet vi det här laget, en magsäcksoperation augusti -11. En grej som skulle komma och har varit sedan dagen efter de fem snitten i magen den bästa grejen i hela mitt liv. Att det skulle göra så mycket som det faktiskt har gjort kunde jag aldrig någonsin förutspå. Fysiskt tycker inte jag själv att det har hänt så väldigt mycket mer än att det typ är en hel halvmeter som är borta runt midjan. Ganska mycket tycker många medan jag tycker ”nja”. Det kanske kommer ikapp mig någon gång men det gör mig inte så mycket för det är något helt annat som är hela grejen, förutom att jag numera är frisk med undantag för den där jävla menieren, trasiga balansen och det höga blodtrycket men det har jag haft oturen att ärva, och det är den mentala biten.

Tänk att jag helt plötsligt kan tycka om det jag ser i spegeln trots att jag har blivit i stort sett medelålders (huh?! Hemska ord!) och har fått en hud som inte längre är den där släta och en och annan rynka har börjat krypa sig på. (Photoshop fixar biffen!) Jag har nog skrivit och berättat förr att jag inte mådde dåligt för mig själv när jag var som allra störst men jag inser nu att det är en helt galen skillnad. Det jaget som på nåt sätt var jag innan operation finns inte kvar. Borta. Poff! Finns inte! Visst jag är väl precis som alla andra och känner mig stor som ett hus vissa dagar och allting är fult, klumpigt och inte alls kul men nånstans så lurar självförtroendet som puffar mig tillbaka i rätt riktning.

En gastric bypass är inte i första hand till för att gå ner i vikt. Vilket nog många tror men det är helt fel för det är helt och hållet en åtgärd för att bli frisk. Viktnedgången är en bonus. En jävla skön bonus kan jag lova!

Jag jobbar på mycket med att bearbeta mitt liv så som det har varit. Jag har varit dörrmatta, tagit allt och har på något sätt tillåtit mig själv att ta allt jävelskap. Vad spelade det för roll liksom? Jag var ju redan fet, stor med mina 181 cm (det är jag fortfarande) och misslyckad så jag kunde ju ta det också. Inga problem att jag mådde dåligt, det gjorde ju ingen skillnad. Det är slut på det, eller på väg att bli ett slut på det. Varför ska jag ta skit som jag inte förtjänar? Det ska ingen göra. Punkt!
Sätter du dig på mig nu ligger du tämligen byngligt till. Så är det! Här är jag och jag förtjänar min plats på jorden lika mycket som alla andra.

Jag har mina 15-16 kg kvar och målet är att ta dessa tills juni i år. (jag är alltså fortfarande överviktig och kommer även vara det efter -16 men den kommer vara helt ofarlig och i stort sett osynlig) Det är kämpigt och det är inte alls enkelt längre men det ska gå och när dom är borta finns det ingen som kan rå på mig. Då har jag gjort en resa som jag kommer vara, och är alla redan, stolt över i resten av mitt liv.

Så, här är jag. Den nya Helena. Photoshop har hjälp mig att släta ut de olika skavankerna, jag har på något sätt blivit asiat (vackraste folket!). Ser du mig på stan ser jag inte ut så här, stylad till tänderna, men jag lovar dig att på insidan knäcker jag och är vackrare än vad jag någonsin trodde att jag kunde vara!




11 Kommentarer till “ATT BÖRJA SE SIG SJÄLV PÅ ETT BRA SÄTT”

  1. Träningsglädje skriver:

    härliga ord jag blir glad av! det är fantastiskt med människor som är glada på både insida och utsida. låt det förbli så! :)

  2. Helena skriver:

    Så fin du är på bilden! Jag beundrar ditt mod och dina kloka ord som du delar med dig av.
    Att kunna se på sig själv med samma ögon som man gör mot andra är väldigt viktigt för självkänslan.
    Alla är vi värda ett gott liv och ju mer kärlek vi sprider till varandra ju trivsammare blir det. :D Kram

  3. Jojo skriver:

    Underbara ord att läsa.

  4. sluskan skriver:

    kärlek istället för hat, det är alltid bra!!

  5. heja tjejen!!! Grymt jobbat:)

  6. Lisasvilja skriver:

    Härligt inlägg! Du är fantastisk och förtjänar det bästa!
    Lycka till med allt!!
    Kram

  7. Katarina skriver:

    Kram! Jag tycker det är väldigt sunt att tycka om sig själv och acceptera. Och photoshop är grymt ;) Nu tror jag verkligen att du är fin precis som du är, dvs utan photoshop.
    Du är värd denna lycka <3

  8. Emmy skriver:

    Tack för att du delar med dig! Det var faktiskt även lite nyttig läsning för mig. Vi opererar på min avdelning som mest 10 GBP-patienter i veckan och det sker näst intill på löpande band. Fint att få en skymt av en av människorna som genomgått operationen. Det är bara ett fåtal vi träffar igen och det är ju tyvärr de som fått problem efter operationen.

  9. […] HelenaLjunggren.com – Gastronomisk fotografipassion – matblogg […]

  10. ElisabethT skriver:

    WOW vilken resa du har gjort. Härligt när så mycket blir som en bonus.
    Min mamma genomgick samma operation, de tog bort hela magsäcken för att det bodden en elak Herr Cancer där.
    Min mamma fick inte den kunskap som hon hade behövt få efter den , jag tror att man inte såg henne som en gbp patient. Hon var normalkurvig före och det var tur för henne då hon gick ner mycket i vikt. Att ha att ta av kan vara värdefullt.
    Det var svårt för henne att äta, vissa dagar kunde hon behålla maten andra inte.
    Jag läser Monasuniversum.se och hon har gjort samma resa som du och man förstår hur mycket hon har fått i bonus.

    Jag har sedan jag läste om dig i GP kikat in här varje dag. Jag blir lika glad varje gång.
    Idag skrattade jag till över några ord som du skrev..byngligt. Härligt ord och jag älskar ord. Jobbar med ord hela dagarna.

    Ha det gott.
    Kram

  11. Anna skriver:

    Vilken fantastiskt underbar bild på en helt fantastiskt vacker tjej! Vilken resa du gjort! Lycka till med din fortsatta resa :) Kram Anna

Lämna en kommentar




Din kommentar