Etikett: snabbmat


  • MAJS.

    majs

     

    Här slår inte inläggen som spö i backen. Av förklarliga skäl. Känner ni för att läsa om det som jag/vi går igenom är det bara att klicka här – www.MatsLjunggren.com

    Jag är numera ganska trött till och från och foto/blogg är inte prio nummer ett. Just  i detta nu är hela processen igång i dom olika provören. Igår togs 13 ägg ut och jag hoppas av hela mitt hjärta att vi imorgon ska få ett riktigt fint embryo som inte vill annat är att växa till sig i min livmoder. 13.30 är det dags. Håll en tumme och jag tackar dig av hela mitt hjärta.

    Det är ju meningen att det ska vara en matfoto-blogg så då får det följa med majs. Överallt runt oss finns det majsfält och det är inte mycket som slår den färska varianten när den är perfekt kokt och har rejält med smör och salt på sig. Då vaknar även den tröttaste ”barntillverkaren” till liv.

    Ta hand om dig!


  • KOKOSGLASSEN

    kokosglassen

    Kokosglass – jag var länge skeptiskt men tillslut så fick jag till det. Efter att ha provat att ha med riven kokos i smeten kan jag råda till att ha inte det. Den här är helt UTAN. Det gör bara glassen grynig och just riven kokos är något som oftast bara växer i munnen och så ska det inte vara. Vill man ändå ha med det så är mitt tips att bara ha det som topping.

    Du har väl skaffat dig en glassmaskin? Här finns mängder med recept att prova på. Sätt sprätt på fantasin, kanske sitter du där med världens bästa glass inom kort! Bara gör det!

     


  • EN BRÖLLOPSDAGSPRESENT.

    bröllopsdag

    ”Du får välja! Antingen får du den tatueringen du vill ha eller så får jag en!” , sa han med ett brett leende, nöjd över att ha kläckt en presentidé,  när han klev in genom dörren den 10 juni i år. Just 10 juni firade vi vår åttonde bröllopsdag och trots att vi inte sysslar med presenter och gåvor så vill min man ändå alltid göra nåt. (Jag är precis tvärtom, jag är inte noga med det där alls men jag övar – ibland)

    Nu blev det ju så att vi båda får. Jag får bara vänta till årsskiftet eftersom min är ett större jobb. Jag fick min tid i mitten av november men eftersom vi ska ut och resa i december så kände jag att det är tråkigt att behöva tänka på en färsk tatuering som sitter placerad mitt på ryggen. Att krångla med att skydda den från sol blir bara jobbigt så jag får dra ut på det lite till. Har jag väntat såpass länge som jag har gjort redan så kan jag vänta lite till.

    Nåväl, det är extrem hedrande att ha fått ta plats på min mans kropp. Pussmunnen är min och jag tror det gick åt ett helt läppstift innan jag fick till det (någorlunda) och trycket lämnades in hos tatueraren. Han är märkt och han är min – så fint!

    Man ”ska” inte tatuera in någons namn men enligt maken så är det inte mer än –  ”skiter det sig så har vi iaf en arton år lång fin historia”. Han har så rätt så rätt!

    Det andra på bilden, jordgubbarna och körsbären – vad ska jag göra med dom? Jag är helt tom i huvudet men kunde ändå inte låta bli att köpa när jag var på Ica. Dom skrek liksom efter mig.


  • JU FLER DESTO KLADDIGARE DESTO BÄTTRE.

    vilda i köket

    Måndag! Sommarlov och semester för många. Mycket tid att ”slå hjäl”. Plocka därför in barnen i köket och låt dom gå bananas. Fram med bunkar, vispar och slickepottar. Fast, först krävs sol, bad och fika ute.

    Jag undrar fortfarande vart det här vädret kom ifrån. Helt otroligt. Från 14 grader, regn och rusk till dryga 25 med sol och behaglig vind, bara på en dag. Jag önskar inget mer än att det får hålla i sig i några veckor (får dock gärna regna på nätterna).

    Älskade sommar!


  • ÄPPELPAJ & VANILJSÅS

    äppelpaj

    Jag är gift med en man med dålig rygg och igår visade den onda ryggen upp sig med besked. Jag tror aldrig att jag haft en så tråkig lördag, någonsin. Med fint väder och varmt på utsidan satt jag inne och tråkade. Visst, jag kunde tagit mig för nånting men det var ju inte riktigt så jag hade tänkt mig dagen – att jag skulle göra det ensam.

    Hoppas på en betydligt mycket bättre dag idag om inte annat får jag baka något som mannen tycker om, något som kan få honom att röra sig lite (sakna ingredienser å så). Som här, äppelpaj. Jag var så sugen igår kväll men tyvärr saknade vi vaniljsås och just vaniljsås är ju ett måste vid paj. Eller hur?

    ”Jag tänkte baka äppelpaj men vi har ingen vaniljsås” Jag hann i stort sett inte säga klart meningen innan Mats satt i bilen på väg till Ica för att köpa vaniljsås. Nåja, han vankade likt en full pingvin men rörde på sig, det gjorde han! Alla sätt är bra sägs det.

    Höftad paj – äpple, kanel, socker, mjöl, smör, havregryn – OCH VANILJSÅS!


  • PASTA. PESTO. KANTARELL. SPARRIS.

    pasta pesto

     

    Vad ska vi ha till middag? Samma tråkiga fråga varje dag. Ett ännu tråkigare svar – Jag vet inte!

    En titt i kyl och frys gav ju inte någon inspiration precis. Tomt och trist. Skafferiet var lika innehållslöst. Det enda som fångade min uppmärksamhet var de gula små rackarna, dvs kantarellerna, som pappan min lämnade över i fredags. Jag kunde lätt ha ätit bara dom, smörstekta med salt men kände att något mer matigt var nog på sin plats.

    Pasta, något som alltid fungerar fick det bli. Problemet var bara att det enda som fanns var lasagneplattor. Okej då, jag bröt dom lite sådär slarvigt och kokade dom färdiga. Silade av vattnet och slängde in en sked pesto. Fixade sparrisen och blandade samman med kantarellerna.

    Vi fick bli mätta idag också och det krävdes ingen större ansträngning.  Tack för maten!


  • PIZZABULLAR MED KYCKLING OCH BRIE.

    pizzabullar

     

    Eftersom vi båda två går här hemma som i ett töcken, nästan lite bakfyllekänsla (jag förkyld och grymt trött och maken bara tröttast),  idag fick middagen bestå av salta och lite flottiga pizzabullar pryda tallrikarna. . Dom är fyllda med grillad kyckling, riven brieost, mozzarella, ruccola och tomat. Gör en pizzadeg och kavla ut den på samma sätt som när du bakar kanelbullar och rulla ihop. Skär rejäla skivor och lägg i en muffinsform (halva gjorde jag bara på plåt med bakplåtspapper och det fungerade det också). Grädda och njut!

    (mer …)


  • PLANTAN.

    plantan

     

    När jag fyllde år senast så fick jag en liten planta. Den var så liten och späd att mitt dåliga samvete över att den hamnade hos mig svämmade över. Jag? Ta hand om en planta? Jag tar död på det mesta tämligen omgående men eftersom jag nu fått den i en gåva så bestämde jag mig för att gå all in. Jag har vänt på den flera gånger om dagen, så att solen har nått alla sidor. Den har fått vatten i lagom mängder och jag har visat den mer ömhet än vad jag gör för min man. Å här är vi nu. Omplanterade i ny kruka, med ny fin och fräsch jord. Den har fått större yta och näring. DEN LEVER ÄN!

    Det är en chiliplanta och om allt går som det är tänkt ska den väl förhoppningsvis nån gång ge frukt. Jag tar det hela med ro. Den bor ju trots allt hos mig.


  • PIZZA. FIRAR FREDAG EN TORSDAG.

    pizza

    Eftersom mannen min imorgon är ledig så passade vi på att fira in fredagen redan idag. Imorgon är det student för min kära lillasyster. Nu är dom alla vuxna, alla syskon. Helt otroligt att det ens är möjligt. Dom ska ju vara småknoddar fortfarande.

    Fredag betyder pizza, eller betydde i alla fall. Det var något som vi ofta åt just när helgen skulle börja. Numera är det inte alls ofta men ibland så åker stenen in i ugnen och en deg sätts. Jag smaksatte degen med en flingsalt från Maldon (vitlök & rosmarin) och jag strödde över lite precis innan servering. En alldeles lagom sälta och smak. Använd dig av den pizzadegen som du själv känner dig trygg med och gå sedan bananas med toppingen. Då vi är helfrälsta i ostbricka så är det väldig ofta som vi har småslattar av alla möjliga ostar i kylen och det är perfekt att blanda och ge när det är pizza på gång.

    Toppingen på dom här rackarna är:

    tomatsås
    ruccola
    salladslök
    färska champinjoner
    mozzarella
    brie
    parmesan
    lättkokta sparrisar

    En pizza helt i min smak. Rustikt. Rejält. Salt!

     


  • ETT KALAS I ETT GARAGE.

    garage

    Ytterligare en födelsedag har passerat och jag lägger till en siffra efter trean. Det närmar sig fyran med stormsteg. Det här med att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir stämmer verkligen. Jag tycker inte att jag riktigt hänger med. Vips! så är det nytt år och allt börjar om igen.

    Det finns inget tillhörande uterum till vårt hus, visst vi har en altan men den har gjorts om till ett tillhåll för djuren som vi delar lya med. Vi bor på landet, i skogen och har innekatter. ”Jättekonstigt” säger någon. ”Dumt” säger en annan. ”Stackars djur” säger en tredje. osv osv osv…
    1. Nej, inte jättekonstigt. För mig och min man helt normalt.
    2. Jo, det må vara hänt men jag är alldeles förälskad i mina katter. Jag är rädd för att dom ska bli påkörda (vi bor vid en grusväg där det verkar råda fri fart) inte för att dom ska dö (jag vill såklart inte att dom ska dö) utan för att dom ska bli skadade vid en påkörning och att jag då hamnar i en sits då jag kanske måste göra slut på livet. Jag vill inte det! Plus att det finns mycket räv. Jag har hur många anledningar som helst.
    3. Åhnäh. Det går ingen som helst nöd på något av våra djur. Ingen djurmisshandel här inte. I sommar ska dom dessutom få det utbyggt med gräsmatta och annat bra.

    Nåväl, uterum! För två veckor sedan slog det mig att vi kan väl ordna ett uterum i garaget, platsen där det bara är en massa ved. Sagt och gjort, vi började stapla ved (läs: slet ihjäl oss helt) och allt eftersom började det bli det där uterummet som vi väntat på så länge. Där är det ingen ordning, det är ojämnt jordgolv, veden trängs längsmed väggen och vi vet med säkerhet att här kommer många sommarkvällar att rivas av. Jag fullkomligt älskar vårt perfekta operfekta hem! Äntligen har jag landat i det.

    Igår hade min lille och älskade man styrt ihop ett litet kalas för mig och vad passade då inte bättre – uterumsgaraget! Han hade bjudit in våra vänner. Grillarna startades upp och alla hade med sig mat som dukades upp och den mest perfekta buffén tog form. Så mycket gott och SÅ MYCKET mat. Jag blev proppmätt bara av att se all mat så det är inte utan att jag är lycklig för att det blev en hel del över för idag är jag inte riktigt lika mätt. Man kan säga att vi troligtvis har mat för en vecka framöver, eller tja, så länge som maten håller i alla fall.

    Regnet kom ju naturligtvis men vad gjorde väl det. Tack för igår! Ni är allihop helt fantastiska och jag känner en sådan tacksamhet över att ni finns med i vårt liv.