En fotografisk matblogg
Huvudvärk. Kall. Trött.
Det är inte mycket annat än choklad som hjälper. Eller, jag kan intala mig att det hjälper. Åtminstone lite. Yttepyttelite. Egentligen är det att lura sig själv men ibland mår man faktiskt bra av att ha ett glas med varm choklad i handen. Att chokladen sedan innehåller allehanda onyttigheter är inget som vi egentligen behöver prata om. Låt chokladen tysta mun!
Vi gjorde ett ett litet experiment i somras. Att vi skulle glömma av det i skafferiet var inget som vi hade någon som helst plan på men så blev det.
Experimentet gick ut på att blanda den skvätten vodka vi hade kvar med bären som växte på buskar och träd i trädgården. Trädgårdsvodka! I med bär i en burk med tätt lock. Röda vinbär, hallon och tidiga körsbär. I med en halv matsked socker och sen på med vodkan. Stäng locket och ställ mörk och svalt. Glöm gärna bort det i några månader för det gör absolut ingenting.
Hur det blev? Mats blev helt klart nöjd vilket i och för sig inte är något ovanligt. Jättegott. Dom sura körsbären gjorde sitt och likaså sockret.
Tänk, hela 1,5 dl. Jag borde lyckas hålla på sommaren ända tills nästa sommar. Så mycket alkohol dricker jag.
Idag är en pyjamasdag. Jag har inte gjort något alls med undantag för morgonpromenaden med hundarna. Jag har bara eldat, frusit, yrslat, eldat lite till och frusit ytterligare. Jag gissar att det är en fina helgen som betalar sig. Det går bara inte att ha det för bra för länge. Jag får helt enkelt vara glad för det lilla.
Mackan ni ser på bilderna här är inget nytt, den har hängt med mig ett bra tag. Nu känner jag att det är dags att pusha lite för den igen. Mackan från heaven. Det är verkligen så. Den har precis allt. Rubb och stubb som man skulle kunna säga om man är lagd åt det hållet. Det enda den inte har är få kalorier men det bryr vi oss inte om alls idag. Ibland behöver vi ha det också. Punkt.
Att ugnsbaka tomater med olivolja och flingsalt är så fantastiskt gott och det är en skam att jag inte äter det oftare. Det räcker som dom är, det behövs ingenting till. Det blir sött och syrligt, precis så som jag tycker om det. Det går dessutom fort. Testa nästa gång du hittar några stackars tomater som ligger och skramlar i grönsakslådan.
Idag är en dag som vi trängs runt kaminen. Det är ruggigt kallt och det blåser. Och när det blåser så blåser det även inne i vårt hus. Så går det när man river ner innertaken på övervåningen och sen inte sätter upp nytt. Det viner och näsan blir alldeles stel och blå. Någon gång i år, kanske, så ska vi väl försöka få upp nytt. Men vem har bråttom, vi har ju inte haft nått innertak dom senaste 5 åren så då ska vi nog klara av några till. Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Inte sant? På med vindkläderna bara. Allt är möjligt här uppe i Rud på södra Säm. Gnäller gör vi aldrig någonsin, det skulle aldrig falla oss in, och bara för att klargöra en liten sak, en liten yttepytte sak, vi är helsålda på ironi.
Vi har kanonsnygga trätak på andra våning, att det bara är lite sågspån ovanpå som ska hålla värmen och springor som närmar sig 1 cm breda är inget vi behöver lägga till. Det räcker med en nys så har vi även sågspån inne och då mina vänner, då nyser man ännu mer. Livet på landet är precis så spännande som det låter. Äsch då, det funkar! Det finns sånna som har det värre. Håkan Juholt är nog en av dom. Där är det nog mer kyligt och ännu mer springor med sågspån.
Med detta sagt så önskar jag er en finfin och mindre kylig tisdag!
Vill du trassla in tungan och vara lite märkvärdig så ska du använda ordet Plommonclafouti om du vill undvika det så är mitt tips att istället säga plommonomelett med mandel för det är vad det är eller en ostkaka utan ost. Det är slående likt. Äggkaka fungerar också. Jag har aldrig förr hört talas om clafouti men nån gång ska ju vara den första. Jag tänker aldrig ge mig på att försöka uttala det, inte där det finns hörande i alla fall. Receptet är från Leila Lindholms A piece of cake.
Syrliga plommon möter sött. Serverat med vaniljsås så blev det faktiskt en bra lördagsfika. Väldigt enkelt var det att göra också, så skulle du få spontanbesök och står utan något att bjuda på är detta perfekt. Förutsatt att du har alla ingredienserna hemma men det kniper jag tyst om för då är det inte längre lika enkelt och fiffigt.
Lördag är det, hela dagen. Det är lite småkyligt och jag har traskat med raggsockarna på hela dagen. Nu när även mörkret börjar komma så har vi tänt upp ljusen, fönsterlamporna och kaminen. Jag kan helt klart må sämre. En dag som snart avslutas i soffan, framför projektorn som kommer att visa vampyrerna i Bon Temps. En kväll helt i min smak.