Etikett: helgfrukost


  • ÄPPLE. PÄRON. KRÄM.

    äpple och päron

    Jag har fått knäppen på päron. Vill bara äta päron! Jag har helt glömt av hur gott det är, speciellt när dom har börjat att mjukna och därmed har blivit lagom söliga. Precis dom där var det första jag tänkte på när jag slog upp ögonen i morse trots huvudvärk.

    Dagen började inte optimalt med huvudvärk. Maken fick sig en utskällning eftersom han väckte mig, i all välmening eftersom han vet att jag tycker om att vara vaken tidigt, och sen var cirkusen igång. Den varade inte i många minuter men tillräckligt för att öka på den där bultande värken. Det är då jag tackar treo. Jag bör egentligen inte äta treo men ibland är det ett måste. Två tabletter senare lugnade det sig och jag fick lust att göra kräm med de där söliga och goda päronen. En perfekt söndagsfrukost!

    Puss.

    (mer …)


  • SNABBA BULLAR.

    Inget bröd? Störthungrig?

    Att göra bröd som måste jäsa dryga timmen plus lite till är inte att tänka på alls.  40 minuter är allt som behövs. Låt mig få presentera snabba bullar! Servera dom ljumma med ost och skinka. Jag lovar, det blir inte bättre än såhär.

    Om du använder dig av Manitoba cream (mjöl) så kommer bullarna att lyfta sig och bli höga, fina och luftiga. Precis som bröd ska vara helt enkelt. Det fungerar med vetemjöl special också men resultatet blir inte riktig i samma klass. Man tar det man vill ha och sen är det inget mer med det.

    (mer …)


  • LUNCHSTUND HAR GULD I MUND.

    Det här med amerikanska pannkakor och sylt är något alldeles extra. Puffiga, fluffiga och lagom söta fungerar de både till frukost och till lunch och oavsett om de serveras med enbart sylt eller hela ”kitet” med bacon, ägg och lönnsirap så är lyckan total vid första tuggan.

    Trots att det är så otroligt enkelt att slänga ihop just amerikanska pannkakor, mycket enklare än våra ”svenska” tunnisar, så är det något som i alla fall jag glömmer av alldeles för ofta. Mannen jag är gift med frågar med jämna, och ojämna, mellanrum om vi inte kan göra det till frukost på helgerna men eftersom både han och jag är så glömska så blir det aldrig av, när lördagen väl kommer så står vi där som fån och har ingen aning om vad vi ska äta till frukost. Det blir allt som oftast bara att vi slänger ihop en cappuccino eller en tråkig (läs:  aptråkig) macka. Cappuccino är aldrig tråkigt men det gör inget om den skulle få något sällskap någon gång. För min egen del är det GBP-operationen som ”ställer till” det eftersom jag inte är speciellt hungrig. Det hade säkert varit betydligt mycket enklare om man var sådär brutalt hungrig men jag klarar mig till lunch på en, två om jag ska vara helt ärlig, rejäl/a mugg/ar cappuccino/s.

    Det har ju som bekant varit en helg nyligen och då slog vi till med både amerikanska pannkakor OCH hemgjord sylt. En sylt som fullständigt golvade mig. Rabarber, hallon och vaniljpulver. En kombination som jag inte alls har tänkt på förr. Oftast brukar det vara jordgubbar inblandade när jag tänker på rabarber. Jag får tacka vår fullproppade frys för idén eftersom jag greppade de två första påsarna jag hittade. Hemmarabarber och en påse köpehallon. Ja, varför inte? Jag mätte upp de båda och hystade ner det i en kastrull med syltsocker och saften av en citron. Vilken smak! Alldeles strålande att få sommarsmaker i munnen när det snorkalla regnet piskar mot rutan. Det är en rikedom.

    Nåväl, med allt detta dravel sagt ska jag försöka ta tag i livet. Jag har i flera dagar haft känslan att jag har glömt något så mitt mission idag är att komma på vad det är. Jag börjar med att gå igenom min mail, jag är fruktansvärt dålig på att svara på mail så det skulle inte förvåna mig om det ligger några veckogamla mail som väntar på svar. Stackars frågeställarna som alltid måste vänta och fundera på om jag ens är intresserad. Mitt problem har inget med intresse att göra, det har helt och hållet att göra med att jag är så lost in space att jag glömmer av det helt efter att jag sagt till mig själv ”Jag tar det sen. Jag ska bara…!” Om det inte är mail som jag glömt att svara på vet jag inte alls vad det kan vara och går därmed och lägger mig igen.

    Någon gång blir det nog ordning på mig också. Någon gång. Någon.


  • SÖNDAG OCH SOLIG FRUKOST

    Vilken fantastisk dag. Fönstren är smutsiga. Golven dammiga. Solen skiner. Fåglarna kvittrar. Precis som det ska vara en helt vanlig vårdag. Med risk för att vara en gnällspik så är jag inte riktigt nöjd. När jag försöker se ut genom fönstren så ser det så skönt ut men när jag kör ut näsan är det precis tvärtom. Det blåser snorkallt och ingen jacka i hela världen lyckas hålla vinden borta. Jag har gått ut väldigt korta stunder idag och då har jag placerat min kropp på baksidan av huset, i lä! O’boy! Då är det skönt! Tyvärr lyckas vinden hitta mig även där så då är det bara att buttert pallra sig in i igen, in till värmen. Ni vet väl att vi har Gällstads varmaste hus, speciellt när det blåser ute? Joråsåatt, vi har det riktigt varmt och skönt inne vid sådana tillfällen. Eller INTE!
    Det är så långt ifrån varmt det går att komma eftersom vi för några år sedan kom på den briljanta idén att riva ner innertaket på övervåningen, eller ja inte hela taket men sådana där typ gipsskivor. Vi tyckte inte det passade in i vårt gamla hus utan ville hellre ha det gamla fina trätaket som fanns under. Vad vi inte fattade då var att gliporna som är mellan varje bräda är inte direkt täta utan det enda som ligger på är lite sågspån. Så när det blåser ute så är det inte bara vidrigt kallt, vi har även sågspån lite här och var på övervåningen. Det är briljant, inte sant?
    I år ska vi äntligen, tror jag, får tummen ur och sätta upp ett nytt innertak. Ett tak som ska passa vårt gamla hus och som ska hålla vind och sågspån där det hör hemma. Jag vägrar att frysa en vinter till! Sådeså!

    Tvära kast nu.
    Att göra sin egen müsli är något som jag tycker fler borde prova på för det är riktig enkelt, förutom att jag brände halva min laddning, och allt utom det brända blir gott. Personligen så gillar jag söt müsli så den jag gjorde idag passade mig precis. Den var söt utan att bli hejsanhoppsan-söt och kanske gjorde det söta att det kompenserade med den lite fräna, brända smaken av de svarta grynen. Så är det naturligtvis!

    Det går att blanda i precis det du känner för. Som vanligt anser jag att ”det som låter gott i tanken” råder. Tveklöst. Jag tar dock inget som helst ansvar för vad som låter gott i ert huvud, det får ni stå för helt själva.

    Nu ska jag ut och andas i några minuter igen. Baksidan ser inbjudande ut och det är garanterat varmare där än här på kontoret.

    (mer …)