DE SENASTE DAGARNA.

01-860

De senaste dagarna har varit de värsta dagarna under hela min karriär som menieresjuk. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att jag skulle få ett sådant helvete, det är helt rätt ord. Ett helvete. När jag haft det i så många år (12) så har jag  ju lärt mig hur jag ska gå tillväga vid anfall och vetskapen om att det pågår nån timme eller fyra gör det hela lite enklare. Med enklare menas ”nån gång går det ju över”. Att det denna gången skulle sitta kvar i hela 38 timmar kunde jag alltså aldrig tro. I nästan två dagar låg jag i soffan på altanen och försökte sova bort det. Min enda riktiga vän var min telefon, när jag lyckades se på den utan att den snurrade bort. Det har varit helt brutalt. Jag är fortfarande inte helt återställd utan har mina bekymmer med att ögonen rycker och balansen försvinner om jag skrattar, hostar eller nyser. Jag är i nuläget en smula rädd för att det aldrig någonsin kommer att rätta sig till igen. Det känns lite hopplöst.

Kameran har legat. Maten har uteblivit. Igår, äntligen, fick jag skjuta av några bilder igen och vi dukade upp med grillat så det stod härliga till. Så, även om jag fortfarande tappar balansen, har en tinnitus som skulle få vem som helst att flippa och ögon som rycker finns det nog hopp trots allt. Hopp. Det ska vara det sista som överger en sägs det. Det stämmer nog. Till viss del.

Meniere, go fuck yourself!

 

 




3 Kommentarer till “DE SENASTE DAGARNA.”

  1. Antonia skriver:

    Jag känner med dig. Det är helvetiskt obehagligt.
    Jag fick för ett tag sen något liknande yrsel på minuten så att jag fick skicka hem kunden jag just behandlade. Själv kunde inte ens gå hem först på kvällen med hjälp. Och efter det så exalterade min tinnitus också. Såg inte samband men när jag läser ditt inlägg så kanske finns sambandet där. Även om jag har alltid haft en lättare tinnitus. Men nu är den inte längre lätt.
    Hoppas att du nu mår bättre.
    Krya på dig.!

  2. Jag har läst ditt inlägg flera gånger och lider verkligen med dig! Mina tankar går till dig många gånger per dag och jag funderar hur du har det. Förstår verkligen dina tankar och oro om det kommer att rätta till sig igen. Hoppas, hoppas du mår bättre nu! Kram till dig!

  3. Fredrik skriver:

    Jag kan inte ens föreställa mig hur det kan kännas men jag känner med dig… måtte skiten gå över eller minst bli bättre!

Lämna en kommentar




Din kommentar