Etikett: spagetti


  • HET. HETARE. HETAST.

    Glenn Strömberg har idag lärt mig något nytt nämligen fattigmansparmesan. Jag har aldrig någonsin hört talas om någon sådan och skulle jag ha gjort det så hade jag aldrig trott att det skulle vara ströbröd som var grunden till det utan helt enkelt trott att det var någon billigare variant på en annan typ av ost. Så ost det är det inte utan det är kort och gott ströbröd som stekts i olivolja och salt. Tänk vad mycket man kan lära sig här i världen. Fattigmansparmesanen gjorde mig rik.


    En enkel pasta blev helt plötsligt lite mer spännande. I och för sig var pastan spännande så det räckte och blev över. Hett så in i vassen! Jag är inte så mycket för het mat så egentligen skulle jag ju hoppat över just detta receptet men det var alldeles för enkelt för att motstå. Snabba och fina luncher är väldigt uppskattat.  Kanske skulle jag varit lite mer försiktig med den torkade chilin men man lever ju bara en gång och då är det bäst att göra det rejält. Hettan har lagt sig och svettpärlorna i pannan har torkat ut. Livet har så sakteliga börjat återgå till det normala eller åtminstone till så som det var innan lunchen.

    Vill du inte ha det så hett så är mitt råd – skippa chiliflakes och den strimlade, råa chilifrukten. Tänker man till en smula innan så förstår man att det där ska man inte ha i om man är lite mesig med stark mat. Jag tänker väldigt sällan efter före och gör jag det så är det en väldigt liten, liten smula. Det blir roligare så eller ja, bra mycket svettigare blir det i alla fall.

    Hetaste matlådan finns på Mats jobb i morgon. Beware!

    (mer …)


  • HAMILTON, DIN MÖRT!

    Kanske är det någon form av helgerån att steka rökt fårfiol? Om det är det så tänker jag inte be om ursäkt för det. Bra mat ber man aldrig om ursäkt för. Aldrig! Det råkade på något sätt bli en röktfårfiolscarbonara modell falsk med grädde. Alltså egentligen inte alls en carbonara men har man stekt rökt fårfiol kan man lika gärna gå hela vägen. Det blir så bra så!

    Idag har vi biljetter till nya Hamilton men av någon konstig anledning så är jag inte alls sugen på att gå på bio. Jag vill vara hemma. Duka upp antipasto tills jag storknar, knôka ner mig i soffan med täcke, kudde och make, starta vår egen bio och bara tryna. Det var så längesen som vi hade en ”hemmafredagskväll” så det skulle vara otroligt skönt. Tyvärr är ju biljetterna redan betalda, visserligen bara 190 spänn men ändå. Hamilton finns ju kvar men gör antipastin det? Det handlar om prioriteringar här. Viktiga saker!

    Antipasto i lugn och ro och en film (vi skulle kunna säga Dirty Dancing eller hur Mats?) hemma i skönaste soffan eller Hamilton i en biosalong i en stol med alldeles för lite benutrymme tillsammans med alldeles för många smackande människor? (Trots att jag är hörselskadad och knappt hör det någon säger som sitter jämte mig så lyckas jag av någon mycket märklig anledning höra när någon smackar. Hur irriterande? Jag vill kölhala!)Det är frågan. Hur skulle du göra?
    Fårfiolspasta med vitlökskrutonger var det ja. Följ länken.

    (mer …)


  • SPAGETTI. KÖTTFÄRSÅS. MIN MAN.

    Min man lagar väldigt sällan mat. Inte för att han inte kan eller inte har någon lust utan det blir bara inte av. Jag hör till den skaran av människor som fullständigt avskyr, AVSKYR!, ”man/kvinnaskämt” där man gör narr av det motsatta könet. Det är så hela jag kokar. Det går en våg av det på Facebook och även om jag vet, eller hoppas innerligt, att det är på skoj så kryper det i mig. Om det nu är så illa att mannen inte kan tvätta, eller att han aldrig tvättar eller att han inte märker när det är städat (osv osv osv), så är det väl dags att säga ifrån, byta eller leva själv. Jag äcklas av det. Så mycket att jag får problem att förklara det i skrift.

    Nåväl, nu var det inte meningen att jag skulle elda upp mig utan meningen var att skriva om Mats mat. Som sagt, det är inte ofta det händer men det är inte något som stör mig alls. Vi lagar mat när vi vill. Enkelt! Något som jag kan längta ihjäl mig efter är hans köttfärssås. Den är oslagbar! Den är så fantastiskt enkel men så vrålgod som det bara är möjligt. Den innehåller i stort sett ingenting så den är även väldigt billig. Det kan inte bli bättre. Eller hur?

    Idag kom suget. Oturligt så är han på jobbet och kunde därför inte vara rar och göra det åt mig så jag fick ta tag i det själv. Jag lyckades! Jag gjorde dessutom som Mats alltid gör, det som jag brukar undvika, jag hyvlade över lite parmesan. Åh hjälp så gott! Jag kunde själv.

    För att avsluta i ren Facebook-anda – Nu behöver jag honom inte ens till det.
    Uäck! Vedervärdigt.

    Tack för att du finns, Mats!

    (mer …)