Etikett: premiär


  • KÖRSBÄRSKAKA

    KÖRSBÄRSKAKA

     

     

    Här är kakan som fått högst betyg någonsin av min älskade Mats. Han var helt lyrisk och vill ha ny kaka varje dag. Jag är beredd att hålla med. Den blev verkligen perfekt på alla sätt och vis. Det bästa var dock att den blev så fantastiskt saftig, utan att bli degig. Makalöst god kaka och makalöst enkel kaka som alla kan bjuda på. Jag använde lite körsbärssirap men om man inte har det hemma så går det ändå. Inga problem alls men har man en skvätt sån sirap så tveka inte att ha i det.

    Ikväll är det Harry Potter-premiär och jag och syster har bokade biljetter. Jag tycker om filmerna men jag lyckas inte hålla mig vaken. Det går bara inte. Jag behöver 4-5 dagar för att se klart en film. Det är likadant varje gång.  15-20 minuter in i filmen så åker ögonen ihop och jag snarkar tills eftertexterna börjar. Varje gång! Likaså är det med böckerna. Snark! Det tar lång tid för mig att läsa ut en bok om käre Harry. När vi såg första delen av sista boken så slocknade jag som ett ljus där i biosalongen jag hoppas att jag lyckas hålla mig vaken idag. Jag vill ju verkligen se det. Hur det blir med den saken blir jag varse om senare i kväll. Wish me luck! Det blir strax en tupplur så att jag är utvilad.

    Körsbärskaka

    2 ägg
    2 dl strösocker
    50 gram smör
    0,5 dl mjölk
    0,5 dl körsbärssirap
    3 dl vetemjöl
    1,5 msk marsanpulver
    1,5 tsk bakpulver
    1 tsk vaniljsocker

    smör och ströbröd till formen

    Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Smält smöret och häll i mjölk/sirap. Blanda ner i äggsmeten.  Blanda mjöl, marsan, bakpulver och vaniljsocker innan du rör ner det försiktigt i äggsmetern. Rör försiktigt och blanda inte för länge. Smöra och bröa en form. Häll i smet och ställ i i nedre delen av ugnen (förvärmd) på 175 grader i 35-40 minuter. Sänk till 150 grader efter halva tiden. Ta ut och låt kakan svalna av lite i formen.

     

    Den gamla kameran på bilden är en present till Mats från mig. Han är helförälskad i ”dåliga” bilder och tycker så mycket om det gamla när det kommer till fotografier så den här är redan flitigt använd. Han har inte hunnit skicka in någon rulle för framkallning än så vi vet inte riktigt om det fungerar och blir bra men jag gissar att han blir nöjd för ju sämre bilden är ju gladare blir han. Han är inte som alla andra min Mats. Det är hans bästa egenskap.