Etikett: garagekalas


  • ETT KALAS I ETT GARAGE.

    garage

    Ytterligare en födelsedag har passerat och jag lägger till en siffra efter trean. Det närmar sig fyran med stormsteg. Det här med att tiden går fortare och fortare ju äldre man blir stämmer verkligen. Jag tycker inte att jag riktigt hänger med. Vips! så är det nytt år och allt börjar om igen.

    Det finns inget tillhörande uterum till vårt hus, visst vi har en altan men den har gjorts om till ett tillhåll för djuren som vi delar lya med. Vi bor på landet, i skogen och har innekatter. ”Jättekonstigt” säger någon. ”Dumt” säger en annan. ”Stackars djur” säger en tredje. osv osv osv…
    1. Nej, inte jättekonstigt. För mig och min man helt normalt.
    2. Jo, det må vara hänt men jag är alldeles förälskad i mina katter. Jag är rädd för att dom ska bli påkörda (vi bor vid en grusväg där det verkar råda fri fart) inte för att dom ska dö (jag vill såklart inte att dom ska dö) utan för att dom ska bli skadade vid en påkörning och att jag då hamnar i en sits då jag kanske måste göra slut på livet. Jag vill inte det! Plus att det finns mycket räv. Jag har hur många anledningar som helst.
    3. Åhnäh. Det går ingen som helst nöd på något av våra djur. Ingen djurmisshandel här inte. I sommar ska dom dessutom få det utbyggt med gräsmatta och annat bra.

    Nåväl, uterum! För två veckor sedan slog det mig att vi kan väl ordna ett uterum i garaget, platsen där det bara är en massa ved. Sagt och gjort, vi började stapla ved (läs: slet ihjäl oss helt) och allt eftersom började det bli det där uterummet som vi väntat på så länge. Där är det ingen ordning, det är ojämnt jordgolv, veden trängs längsmed väggen och vi vet med säkerhet att här kommer många sommarkvällar att rivas av. Jag fullkomligt älskar vårt perfekta operfekta hem! Äntligen har jag landat i det.

    Igår hade min lille och älskade man styrt ihop ett litet kalas för mig och vad passade då inte bättre – uterumsgaraget! Han hade bjudit in våra vänner. Grillarna startades upp och alla hade med sig mat som dukades upp och den mest perfekta buffén tog form. Så mycket gott och SÅ MYCKET mat. Jag blev proppmätt bara av att se all mat så det är inte utan att jag är lycklig för att det blev en hel del över för idag är jag inte riktigt lika mätt. Man kan säga att vi troligtvis har mat för en vecka framöver, eller tja, så länge som maten håller i alla fall.

    Regnet kom ju naturligtvis men vad gjorde väl det. Tack för igår! Ni är allihop helt fantastiska och jag känner en sådan tacksamhet över att ni finns med i vårt liv.