Etikett: kaos


  • KÄRLEK

    Vill man flirta med mig är det tämligen enkelt. En perfekt gjord cappuccino och jag älskar dig för resten av mitt liv eller som här, något från Pip Studio och du har mig som i en liten ask. Sedan Pip dök upp för några år sedan är jag helt fast och jag misstänker att jag aldrig någonsin kommer släppa taget. Det är jag. Färgerna är jag. KAOSET är jag! Ingen ordning men ändå kan man finna en röd tråd (om man är observant), precis som i Rud.

    Ljusstakarna är gjorda för att hamna hos mig. Så enkelt är det!

    Detta är ju väldigt långt ifrån allt vad matlagning heter men det är väldigt mycket jag och Helena Ljunggren är ju jag. Senast jag kollade.


  • ULRICEHAMNS TIDNING. HELENA LJUNGGREN.


    Inom en snar framtid så kommer det att vara ett porträtt av mig i vår dagstidning, Ulricehamns tidning, där det står lite smått och gott om mig. Intressant för någon mindre intressant för någon annan. I torsdags var det en reporter och en fotograf här hemma och det var en upplevelse som jag inte alls är van vid. Jag är ju van att stå bakom kameran och absolut inte framför. En nyttig upplevelse för mig som gladeligen talar om för andra att ”slappna av”. Just det där tipset hade jag väldigt svårt för själv. Stel som en pinne men det får bli som det blir.

    Kaoset på köksbordet var ett faktum så fort fotografen klev in i köket. Gick bananas! Sånt gillar jag, det är precis så vi arbetar här i familjen Ljunggren. Det ska vara drag på det hela annars kan det kvitta. Med mjöl i ansiktet och kaveln i handen hoppas jag att dom fick det dom var ute efter.

    Jag bakade lite muffins (enklaste bakverket) inför besöket. Vanliga hederliga muffins fyllda med torkade frukter av olika slag och vit choklad. Jag var skeptisk när dom kom ut ur ugnen eftersom de kändes väldigt mjuka, nästan degiga men lagom tills besöket anlände så hade de satt sig riktigt fint där de stod kvar i muffinsplåten för att senare förpassas vidare till soporna. Nu förpassades de istället vidare till gom och mage. Mycket bättre! Dom syns där på bilderna i kaoset!

    Till 6 stora muffins

    150 gram mjukt smör
    2 dl strösocker
    2 ägg
    2 tsk vaniljpulver
    2 tsk bakpulver
    1 nypa salt
    3 dl mjöl
    1,5 dl mjölk 
    2,5 dl torkade frukter och bär, aprikoser, tranbär, blåbär te.x
    50 gram riven vit choklad 

    Vispa smör och socker ordentligt. Tillsätt äggen ett i taget. Blanda de torra ingredienserna och blanda i det i smör/äggsmeten tillsammans med mjölken. Blanda försiktigt ihop allt ( även torkad frukt och choklad) till en smet. Häll upp i bakformar som står i muffinsplåt och grädda i 180 grader i ca 15 minuter. Kolla med sticka, stickan ska komma ut torr. Låt svalna något i formen.

     


  • TRE KÄRLEKAR PÅ GRÖNINGEN

    TRE KÄRLEKAR PÅ GRÖNINGEN

    En av dom har dock en längre tunga. Det blir lite svettigt när man utsätts för nya prövningar och får ge sig ut på okänd mark.

    Gårdagen var en pärs för våra stackars hundar och oss också för den delen. Det är inte dom som är de mest vältränade  jycklarna men ändå ville vi ha med oss dom eftersom vi inte ville lämna dom hemma en hel dag själva så det var bara att stuva in dom i bilen med allehanda ting och styra kosan mot Helsingborg och släktträff (Mats sida) ute på Gröningen. Svea och Hjördis är inte vana vid människor, speciellt inte när dom är i en enda stor klunga. Dom är vana vid att vara här hemma, jaga lite bilar längsmed staketet, ta småpromenader längs grusvägen och ta en tur ner till byn nån gång i veckan. Med oss, i hemmets lugna vrå är dom sagolika, ljuvliga och helt klart bäst. I andra sällskap är dom något helt annat – usla! Våra älskade hundar. Knasiga, buffliga, pinsamma, tokiga, idiotiska och älskvärda. Råstarka Svea som skulle välta en 200-årigt träd om hon kände för det och Hjördis som sjunger högt när vinden blåser på hennes öron. Dom är original, utan tvekan. Julia skulle varit med också DÅ hade cirkusen varit komplett. Vi hade behövt ha åtta armar var och ögon i både nacke och panna. Jag tappade precis all lust som bara var möjligt. Allt var som bortblåst och allt blev därefter. Jag hade planer på att ha en mysig picknick, duka upp och fotografera men icke. Jag gjorde några tappra försök men det gick åt skogen varje gång.  Det var alldeles för mycket energi, människor, rörelse, ljud och dofter för att det skulle vara behagligt för våra fyrfotade vänner. Jag vill inte ha varken Svea eller Hjördis annorlunda, dom är perfekta som dom är. I rätt miljöer.

    På detta kaos så hade jag nog en av mina sämre dagar någonsin och jag gissar att det påverkade hundarnas beteende också. Jag var ostabil och frustrerad. Det började redan på fredagen och humöret var så långt från på topp som det bara är möjligt. Så, när vi parkerade bilen här hemma igår kväll, efter 6 timmar i bil tur och retur, var det jag som totalkraschade i sängen med hundar, katter och make. Vårt eget lugna kaos. Vi snarkade ikapp redan efter 5 minuter. Idag börjar humöret skifta och det bättre hållet och det värsta vekar vara över vilket är otroligt skönt.

    Jag har på förmiddagen passat på att ta en timmes promenad i regnet så eftermiddagen kommer tillbringas inne, i värmen vid varsin dator. Precis lagom en dag som denna. Möjligtvis att det blir några sidor av en bok. Det är inte så noga vad som händer bara det inte händer nånting. Jag vill bara vara så så får det bli.

     

    Vi träffade nya, trevliga och otroligt rara människor igår. Dom förtjänar ett alldeles eget inlägg lite senare.