Fredag 9 september 2011

131,7 kg. En månad senare. Allt börjar kännas lättare. Det flyter på och jag mår fantastiskt bra. Någon ånger finns det inte ett uns av. Jag är så glad, så tacksam över att jag har opererat mig och på så sätt gett mig själv chansen till ett bra liv. Det blir bara bättre och bättre!

 Söndag 14 augusti 2011

Jag är inne på min femte dag efter operationen och idag är nog första dagen som jag nästan kan känna en smula ånger. Mitt sug efter mat, riktig mat, är brutalt. Jag vet att det kommer att gå över men som det är nu så känns det faktiskt riktigt tungt. Fil, yoghurt, nyponsoppa, juice, blåbärssoppa i all ära men något att tugga på skulle göra det betydligt mycket enklare. Det är tuggandet jag saknar. Tuggummi har jag men det är så långt ifrån samma sak som man kan komma. Det är bara att bita ihop, det kommer att släppa men just idag ynkar jag. Idag är det lite synd om mig.

Fredag 12 augusti 2011 

Dåså, här är jag. Nu är det dags att ”komma rent”. Datumet är 12 augusti 2011. Jag har vågat och jag har börjat. Min vikt är inte längre något som jag skäms över, jag kan ropa den högt utan att känna något som helst obehag. (vikt är egentligen helt oviktigt men någon kanske mår bra av att veta) Min toppvikt nådde jag i början på sommaren, då gnisslade vågen hela vägen upp till 152,6 kg! Jag har aldrig i hela mitt liv känt mig tung hur omöjligt det än kan låta. De som vetat om min vikt har inte kunnat förstå hur det är möjligt att väga så mycket men ändå vara såpass rörlig.

Jag har aldrig haft några problem med att promenera, gå i trappor eller annat som lätt blir en börda för människor med övervikt. Att ligga still har aldrig varit min melodi utan jag har alltid velat hitta på saker. Jag har tre stora laster, riktigt stora och det är hamburgare, pommes och lösgodis. Jag är helt övertygad om att dessa tre var dom som tog mig upp till toppvikten. Jag är glad att jag haft mina 181 cm i strumplästen, dom har hjälpt mig mycket och det är säkert dom som hjälpt mig att ”dölja” det höga antalet kilon. Visst, att jag varit stor har jag aldrig kunnat dölja och har heller aldrig försökt.

Att jag redan nu mår så bra som jag gör är helt otroligt. 13,6 kg är redan borta och det är bara början.

Här är jag! Ego-boostad!