Månad: april 2012


  • SORGEMUFFIN MED EXTRA ALLT.


    Game day. Första semifinalen för Borås basket i Norrköping och jag kan inte åka dit. Det är så sorgligt så kvällen kommer att kräva ordentligt med sötsaker. Matchens sänds på web-TV men det är ju inte ens i närheten av samma känsla. Jag har gjort vad jag har kunnat. Jag har bönat och bett men min älskade make måste jobba. Vad är det för sätt?!

    Jag är lite av den bortskämda typen och jag en smula (väldigt stor sådan – enorm) svårt att ta ett nej. Jag är inte alls van vid det. Jag vill vara i Norrköping ikväll! Hade jag kunnat hade jag kört själv men den där usliga sjukdomen som jag dras med tar bort den möjligheten. Det är otroligt frustrerande och sorgligt.

    Det är väl bara att acceptera att det inte alltid blir som man har tänkt och för att hjälpa till med sorgen så har jag börjat bunkra upp med sötsaker. Först ut är muffins med extra allt. Det är ”knastriga” och fyllda med trasiga glassrån. Så mycket godare än vad jag först kunde tro. Svea råkade ju trampa sönder en förpackning med rån för ett tag sen och jag har inte haft hjärta att slänga dom så idag åkte de istället ner i muffinssmeten. På toppen är det en klassisk frosting utan krussiduller. Jag ville gjort nåt glassaktigt men det får bli en annan gång. Rån-muffins duger gott det också.

    19.00 sänds matchen på BT.se för den som är intresserad. Lyckliga ni som kan vara på plats. Jag är duktigt avundsjuk. Smärtsamt avundsjuk.

    (mer …)


  • BELGISKA VÅFFLOR. EN BRA START PÅ DAGEN.


    Jag har länge funderat på ett våffeljärn för belgiska våfflor. Ni vet dom där som är så där tjocka, goa och gyllenbruna. Lite som jag fast med undantag för det gyllenbruna. Som sagt, ett tag har jag haft siktet inställt på just ett sådant men har hela tiden ryggat tillbaka på priset. Ibland blir jag, hör och häpna,  snål och tycker att 600-700:- är på tok för mycket för ett järn som kommer användas några få gånger om året. 200 kr är mer min melodi.

    Min pappa är en pappa som ibland kan tyckas vara väldigt disträ och ointresserad. Han lyssnar inte när jag pratar utan han har oftast seglat bort någonstans i tanken, troligtvis i mattanken. Lille pappa, med betoning på väldigt lille, är väldigt mycket för just mat och tror att han är en mästerkock i köket och äter väl en 5-6 middagar om dagen men trots detta så är han så tunn så tunn. Han har en benstomme som en hälsena på en gråsparv. Ingen kraftigt byggd kille det där inte. Just den genen skickade han inte vidare till mig. Synnerligen dåligt!
    Nåväl, han uppfattas som sagt som fruktansvärt ointresserad men nånstans så tar han in det jag jiddrar om när jag är på det humöret, men han säger aldrig något samma dag eller dagen efter utan det går några dagar tills ”poletten trillar ner” och då undrar han vad det är för sak jag pratat om. Våffeljärnet var senaste jiddret och här är vi nu. Belgiska våfflor till frukost! Det är numera möjligt eftersom pappa som inte lyssnade lyssnade alldeles förträffligt så någon dag efter mitt jidder när han var här på sitt dagliga morgonbesök (han bor 2 km från oss) så sa han dom fina fina, fina orden – ”Kör du mig hem så får du ett järn att göra belgiska våfflor i.”

    Älskade rara, pappa!
    Han är en smal, gänglig, tunn, mesig, knepig, knasig och udda pappa men han är för mig den starkaste mannen på jorden.

    Servera våfflorna med banan, blåbär och lite sirap.
    (mer …)