Månad: oktober 2011


  • ATT TA TILLBAKA SITT LIV

    Jag vill skriva mycket om just glädjen att få tillbaka livet, så idag blir det inte mycket matprat. Gastric bypass-operationen är det bästa jag någonsin har gjort i mitt liv! Jag kan inte säga det nog många gånger.

    Att jag mått dåligt över min vikt är inget som jag någon gång känt att jag har gjort men nu inser jag. Just nu mår jag så fantastiskt bra. Allt börjar bli roligt. Jag vågar, jag kan och nu till det absolut bästa – JAG VILL! Jag har aldrig haft en sådan vilja som jag har nu. Livet börjar bli spännande igen!

    Jag undrar vart det ska sluta. Jag har ”bara” tappat dryga 25 kg men redan nu har jag förändrats, hur kommer det då bli om 50 kg?!  Jag kommer få det bästa livet. Tveklöst!

    Förr, när jag gick utanför dörren, så tog jag automatiskt på mig min mask. Glada Helena! Att ha en mask är bra, man slipper visa sitt rätta jag. Jag var alltid ”glad”. Att inta en försvarsställning är viktigt om man i grund och botten är osäker. Jag kände att alla tittade på mig. Jag sa alltid ”Jag bryr mig inte om vad andra tycker och tänker” men vad jag egentligen gjorde var att jag läste in allt negativt. Jag var fetast, fulast och alla pratade illa.

    NU, oavsett vart jag är, så är min mask undangömd. Jag är idag glad på riktigt. På riktigt! Jag tänker inte längre på något försvar. När jag är ute är jag så stolt och naturligtvis ser alla människor det så idag är det inte några negativa blickar jag läser in. Allt är positivt. Även om jag inte vet, tyvärr, vad andra tänker så ser jag bara att dom är imponerade av att jag har lyckats med det jag har gjort. Det är skithäftigt för att tala klarspråk.

    Igår tog jag tillbaka en stor del av mitt liv. Basket! Det har en gång i tiden, under väldigt många år, varit mitt liv. Men i takt med att vikten har ökat så har jag dragit mig längre och längre ifrån. Tills i går.

    När jag satt där på läktaren i Boråshallen och hörde gnisslet av skorna på planen så kom tårarna. Vilken känsla! Som jag har saknat det. Förr har jag inte orkat gå och titta och ha masken på mig men nu skiter jag i den. Det pirret jag kände då, när jag satt där och tittade på taggade basketspelare som gör det som dom är absolut bäst på och gnisslar med sina skor för min skull, är så mycket bättre än en fakemask. Det kan låta överdrivet men igår levde jag. Jag tog tillbaka livet. Jag gjorde det jag är bäst på – Jag var mig själv!

    Jag är fortfarande helt lyrisk. Tänk att något så lite som att se en basketmatch kan göra så mycket. För mig är det idag allt.

    Jag kommer att sopa mattan med livet!


  • BAKA BAKA BORT DIN SURA MIN

    Ingenting har fått mitt humör att vända idag. En riktigt jobbig dag med allt vad det innebär. Det går upp och det går ner för alla och för mig har det gjort en djupdykning modell brutal. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det beror på. Ångest, oro och ilska blandas om vartannat. Det är en sanslös röra! Jag har försökt sova bort det, prata bort det, äta bort det men inget vill. Det gör ont. Sova går inte för det bara maler, prata går men hundarna undrar vem jag pratar med och blir helstressade därför bör jag hålla tyst, äta går ju som bekant inte heller eftersom det tar tvärstopp. Ibland är det svårt att vara jag.

    Strax efter lunch tröttnade jag rejält och bad min älskade Mats att försöka komma hem tidigare eftersom jag, vid det laget, mer eller mindre tuggade på knäskålarna. Han är det enda som kan hjälpa. Rar som han är så kom han naturligtvis hem så fort han bara kunde. Den tryggheten önskar jag att alla hade. Det är det som gör att jag älskar varje sekund med honom. Underbara människa. När jag väl visste att han var på väg hem så lyckades jag på något sätt placera tankar, ångest och oro lite åt sidan och ägnade mig istället åt att baka bröd.

    Jag la ner all ångest, ilska och oro tillsammans med frön, nötter och frukt. En makalös blandning. Det behövde inte jäsa, bara att klabba ihop, dänga ner i en form och skicka in i ugnen. Sula in det bara! Så, här är mitt ångestbröd. På med rejält med smör och sätt igång att tugga.

    En sak till. Fikon kan vara det absolut godaste som finns.

    (mer …)



  • MAINSTREAMAD KLADDKAKA

    Kladdkaka. Det blir inte mer mainstream än så men det blir inte mycket godare heller. En seg kladdkaka är svårslaget. Faktiskt. Just denna kakan blev helt perfekt, inte ett endaste litet fel fanns det. Jag gjorde den helt utan timer dessutom. Den var färdig när den var klar helt enkelt.

    Idag är dagen. Kroppkakedagen. Vi har bestämt oss för att göra vita kroppkakor istället för dom grå, öländska. Det blir gjort på kokt pressad potatis. Jag hoppas så väldigt mycket att det kommer smaka bra. Det har börjat helt okej. Fyllningen skvallrar om succé. Den smakade precis så tipptopp som den ska göra så nu är det bara resten kvar. Hålla tummen!

    Kladdkaka var det ja. Våga vara lite mainstream.
    (mer …)


  • THE ONE AND ONLY PÄRON

    Första året. Inget krångel. Jag tar en tugga från det frostbitna päronet. Mitt päron. Mitt träd. Godmorgon.


  • SÖTASTE GÅ-BORT-SIG-PRESENTEN



    Detta är något som jag tycker är så hjumlans gott. Det började för många år sedan med honung på tjock yoghurt tillsammans med nötter. Då var det enbart pistage som gällde. Det utökades till alla möjliga olika nötter. Bäst är fortfarande pistage. Pistage väljer jag alla gånger. Tveklöst! Godare nöt finnes icke! Förutom min egen nöt som jag delar hem, hjärta och efternamn med. Han har mage att åka på hockey ikväll och därmed lämnar han mig ensam till senaste kvällen. Så därför har jag gjort en extra stor laddning av detta otroligt goda. Hoppas att ingen tar mig helt på allvar och tror att jag kommer att smäcka i mig allt detta för då skulle jag troligtvis dumpa ihjäl mig. Det är inte riktigt den planen jag har med mitt liv.

    Nåväl, åter till honung. Lägg i dina favoritnötter och torkade frukter i en skål och häll sedan över flytande honung. Du har nu skaffat dig dom bästa förutsättningarna att äta dom godaste frukostarna du kan tänka dig. Ringla över yoghurt eller fil. Torkade aprikoser som legat i honung är gudagott! Men, ett stort MEN, det är sött till tusen så nöj dig med att äta ett. Tungan kommer annars att krulla sig. Fast det är klart, gillar man krullad tunga är det bara att ösa på.

    Till helgen händer något. Något unikt. Här i Rud på södra Säm har det aldrig hänt. Inte med oss skrivna på adressen.

    Vi ska göra kroppkakor. I två veckors tid har jag försökt bygga upp självförtroendet att göra detta spektakel. Med en nyinköpt hushållsassistent  känner jag nu att jag börjar bli redo. Det ska bli riktigt spännande. Lyckas jag med smaken står jag som segrare och jag kommer troligtvis aldrig någonsin mer äta något annat än kroppkakor. Håll tummarna att jag på lördag får koma av mina egna kroppkakor. Det skulle göra mitt liv nästintill komplett. På riktigt!

    ps. Glöm inte att honungen funkar på glass också!  ds.


  • HÖSTIGT SÅ DET FÖRSLÅR. ÄRLIGT TORKADE ÄPPLEN.

    Röda och vackra äpplen från egna trädet. Kan det vara med höst egentligen? Nu kommer inte dessa från vårt eget träd, dom är importerade med bil från Ölandet så närproducerade torkade äpplen kan jag inte skriva om för då är det en lögn. Torkade är dom däremot här hemma i min alldeles egna torkmaskin. Eller nej, den är inte min. Den är lånad av min pappa. Att skriva att dom är torkade i en egen torkmaskin skulle naturligtvis också vara en lögn. Det är JAG som har torkat dom. Stensäkert!

    Det går inte speciellt snabbt att torka och det är inte lätt att få tunna skivor om man inte har en mandolin men ändå gav jag mig på det. Någon gång måste ju vara den första.  Efter försöket så upptäckte jag att det blir det sista försöket. Någon annan får skiva och torka åt mig. Äta, det kan jag däremot göra själv för gott det är det. Riktigt tokgott. Lite sega, trots att dom är torkade, och sötsyrliga. Det är ingen komplement till chips men att ta varannan är nog inte fel. Varannan äpple.

    Torkmaskinen torkade äppleskivor i 1,5 dygn. Jag vågar inte ens tänka hur lång tid det tar i vanlig ugn. Efter en snabbkoll med Google så inser jag att jag blivit lurad. Torkmaskin är bara onödigt. Äpplechips fixas på 5 timmar i vanlig ugn. Jahapp, alltid lär man sig något nytt. Fast, då blir dom nog precis som vanliga chips. Alldeles torra, fnöskiga och krispiga?

    På vårt ett år gamla päronträd finns det ett päron. Vad ska jag göra med det?
    (mer …)


  • FAVORIT I REPRIS. ETT MÅSTE I KYLAN.


    Mackan ni ser på bilderna här är inget nytt, den har hängt med mig ett bra tag. Nu känner jag att det är dags att pusha lite för den igen. Mackan från heaven. Det är verkligen så. Den har precis allt. Rubb och stubb som man skulle kunna säga om man är lagd åt det hållet. Det enda den inte har är få kalorier men det bryr vi oss inte om alls idag. Ibland behöver vi ha det också. Punkt.

    Att ugnsbaka tomater med olivolja och flingsalt är så fantastiskt gott och det är en skam att jag inte äter det oftare. Det räcker som dom är, det behövs ingenting till. Det blir sött och syrligt, precis så som jag tycker om det. Det går dessutom fort. Testa nästa gång du hittar några stackars tomater som ligger och skramlar i grönsakslådan.

    Idag är en dag som vi trängs runt kaminen. Det är ruggigt kallt och det blåser. Och när det blåser så blåser det även inne i vårt hus. Så går det när man river ner innertaken på övervåningen och sen inte sätter upp nytt. Det viner och näsan blir alldeles stel och blå. Någon gång i år, kanske, så ska vi väl försöka få upp nytt. Men vem har bråttom, vi har ju inte haft nått innertak dom senaste 5 åren så då ska vi nog klara av några till. Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder. Inte sant? På med vindkläderna bara. Allt är möjligt här uppe i Rud på södra Säm. Gnäller gör vi aldrig någonsin, det skulle aldrig falla oss in, och bara för att klargöra en liten sak, en liten yttepytte sak, vi är helsålda på ironi.

    Vi har kanonsnygga trätak på andra våning, att det bara är lite sågspån ovanpå som ska hålla värmen och springor som närmar sig 1 cm breda är inget vi behöver lägga till. Det räcker med en nys så har vi även sågspån inne och då mina vänner, då nyser man ännu mer. Livet på landet är precis så spännande som det låter. Äsch då, det funkar!  Det finns sånna som har det värre. Håkan Juholt är nog en av dom. Där är det nog mer kyligt och ännu mer springor med sågspån.

    Med detta sagt så önskar jag er en finfin och mindre kylig tisdag!

    (mer …)


  • SEG KOLASÅS. LITE FÖR SEG. HURRA!

    Kolasås. Lite för seg men alldeles lagom salt. Perfekt!

    En söndag helt i slöhetens tecken. Vi är riktigt mosiga. Mats för att han igår delade en flaska päroncognac med en kompis. Jag för att jag i natt fick lyssna på ett enormt tugg från min älskade make. Aldrig kunde jag tro att cognac kunde få truten att glappa så. En sannerligen trevlig kväll. Dom blev så snygga så. Stjärnfall på himlen var inget vi behövde. Stjärnorna satt ju precis jämte.

    Vi ska ganska snart dra ner mörkläggningsgardinerna, slänga oss i sängen och glo på filmer resten av dagen men först har vi lite födelsedag att fira. Så innan det blir bingen blir det en tur till byn att lämna nybakat med ovan nämnda kolasås. Grattis på födelsedagen Zohre!

    (mer …)


  • DET GÅR FRAMÅT. DET GÅR NERÅT. DET GÅR BRA.

    Här är jag nu. Ett gäng kilo lättare än förra gången. Jag tycker mig fortfarande inte se någon skillnad men jag känner den mer och mer. Mycket på kläder men mest på skor. Mina fötter är dom som tappat allra mest fett faktiskt. Dom är platta och varenda sko är för stor. Platta förtitreor, ni kan ju tänka er. Jag skulle kunna praktisera som groda, eller padda också för den delen. Det beror helt och hållet på dagsformen.

    Nåväl. -25,2 kg och ett betydligt mycket friskare jag synes på bilden. Det är inte utan att jag blir glad av att se mig själv!

    Idag är jag en smärt groda med ett alldeles lagom bra och klädsamt självförtroende.
    Trevlig helg på er!

    Fler bilder finns under fliken ”Livsresa”.
    Foto: Mats Ljunggren